Fortsätt till huvudinnehåll

Datahamnar

Nationernas tid är förbi och nätverksamhället håller på att födas. Industrialismen är slut och informationsteknologi kommer att prägla den sena kapitalismen (ett ord som implicerar att än större omvälvningar väntar runt hörnet). Vi har alla hör de här beskrivningarna. Dess värre tenderar man ofta att ignorera den nationella suveränitetens betydelse i dessa sammanhang. Att diktaturer som den kinesiska gör sitt bästa för att försvara sin kontroll över sina undersåtar även på Internet är väl känt. Suveräniteten får emellertid betydelse i informationssamhället också på andra sätt. Den arabiska TV kanalen al Yasira är ett exempel på detta. Den ses över hela den arabisktalande världen, vilket i ökande utsträckning också innefattar Europa och USA. Samtidigt sänds den från det lilla emiratet Qatar. I detta fall har suveräniteten en annan betydelse än i nationalstaternas historiska epok, men lika fullt en betydelse. Om Qatar inte hade varit en självständig stat är det inte troligt att detta hade varit möjligt. Det är i själva verket inte troligt att al Yasira hade varit möjligt om Qatar hade varit något annat än vad man en gång brukade kalla en upplyst despoti. Detta leder till frågan om vilken betydelse de små suveräna staterna kommer att få i framtiden. Kanske är Vatikanstaten inte en rest ifrån det förgångna utan en vink om framtiden. Vatikanstaten är resultatet av en kompromiss. Den skapades bland annat för att något över sextio år efter Italiens enande återge Heliga Stolen möjligheten att samtala på lika villkor med världens statsöverhuvuden.

Dagens medieutveckling innebär att suveräniteten får ökad betydelse oavsett territoriets storlek. De flesta av världens småstater har utnyttjat de möjligheter som inryms i rätten att sätta sina egna skattsatser. De har med andra ord blivit vad svenskar beskriver som skatteparadis och vad engelsktalande människor – kanske mer träffande – beskriver som tax havens. Qatar visar tydliga tendenser till att agera media haven och då är det inte ett passivt ”medieparadis” vi talar om utan en hamn från vilken kontroversiella nyheter obehindrat kan segla ut över världen. En data haven är inte direkt osannolik. Dess påverkan på resten av världen skulle däremot kunna bli enorm. En stats storlek har mycket lite att göra med dess möjlighet att lagra data. Med tillräckligt goda kommunikationer med resten av världen och tillräckligt mycket serverutrymme kan ett aldrig så litet land bli värd för obegränsade mängder människors kommunikation via e-post eller dess framtida efterträdare. Framtidens herrklubb – eller politiska konspiration – kanske utförs i ett community baserat på krypterade länkar och en server i Dubai. Framtidens stora privilegium kommer kanske inte att vara att kunna påkalla andras uppmärksamhet utan förmågan att hålla information borta ifrån allmänhetens uppmärksamhet. Möjligheten till säker kommunikation kommer att bli en av framtidens högst värderade tjänster.

En stor fördel är suveränitet. Till och med USA behöver tungt vägande skäl för att invadera självständiga länder. Man kan också notera att den suveräna stat som skapar sig en nisch av den här typen kan komma att bli en nödvändighet för resten av världen. Det är inte bergen som gör Schweiz ointagligt. För Napoleon var det fortfarande möjligt att ockupera landet. Det var bara ett land vilket som helst. Under 1900-talet har Schweiz emellertid varit en ekonomisk nödvändighet: en suverän stat som kan ha de banklagar som är omöjliga i mer omfattande statsbildningar. Detta är var som gör Schweiz ointagligt. Jag skulle inte bli förvånat om Qatar är på väg i samma riktning.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor. En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållni

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"? Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblo

Ernest Thiel och kulturpolitiken

Ett bra exempel på en person som verkade i gränslandet mellan konstens fält och den ekonomiska maktens var finansmannen och konstnären Ernest Thiel (1859–1947) som genom investeringar i Sveriges industrialisering och malmproduktion i slutet av 1800-talet blev en av Sveriges mest förmögna män. Till en början tedde sig Thiels liv som en rätt typisk, om en mycket framgångsrik, borgerlig karriär. Han föddes i industristaden Norrköping dit föräldrarna invandrat från Belgien, bland annat eftersom hans mor var judinna och Norrköping fortfarande var en av de få svenska städer där judar fick bosatta sig utan att först konvertera. Med tiden gifte han också in sig i Sveriges prominenta judiska släkter. Genom äktenskapet med grosshandlardottern Anna Josephson blev han svåger till bokförläggaren Karl Otto Bonnier, själv en central person i litteraturfältet och förläggare åt bland andra August Strindberg, Verner von Heidenstam, Selma Lagerlöf och Hjalmar Söderberg. Den stora förändringen i Thiels li