Fortsätt till huvudinnehåll

Datahamnar

Nationernas tid är förbi och nätverksamhället håller på att födas. Industrialismen är slut och informationsteknologi kommer att prägla den sena kapitalismen (ett ord som implicerar att än större omvälvningar väntar runt hörnet). Vi har alla hör de här beskrivningarna. Dess värre tenderar man ofta att ignorera den nationella suveränitetens betydelse i dessa sammanhang. Att diktaturer som den kinesiska gör sitt bästa för att försvara sin kontroll över sina undersåtar även på Internet är väl känt. Suveräniteten får emellertid betydelse i informationssamhället också på andra sätt. Den arabiska TV kanalen al Yasira är ett exempel på detta. Den ses över hela den arabisktalande världen, vilket i ökande utsträckning också innefattar Europa och USA. Samtidigt sänds den från det lilla emiratet Qatar. I detta fall har suveräniteten en annan betydelse än i nationalstaternas historiska epok, men lika fullt en betydelse. Om Qatar inte hade varit en självständig stat är det inte troligt att detta hade varit möjligt. Det är i själva verket inte troligt att al Yasira hade varit möjligt om Qatar hade varit något annat än vad man en gång brukade kalla en upplyst despoti. Detta leder till frågan om vilken betydelse de små suveräna staterna kommer att få i framtiden. Kanske är Vatikanstaten inte en rest ifrån det förgångna utan en vink om framtiden. Vatikanstaten är resultatet av en kompromiss. Den skapades bland annat för att något över sextio år efter Italiens enande återge Heliga Stolen möjligheten att samtala på lika villkor med världens statsöverhuvuden.

Dagens medieutveckling innebär att suveräniteten får ökad betydelse oavsett territoriets storlek. De flesta av världens småstater har utnyttjat de möjligheter som inryms i rätten att sätta sina egna skattsatser. De har med andra ord blivit vad svenskar beskriver som skatteparadis och vad engelsktalande människor – kanske mer träffande – beskriver som tax havens. Qatar visar tydliga tendenser till att agera media haven och då är det inte ett passivt ”medieparadis” vi talar om utan en hamn från vilken kontroversiella nyheter obehindrat kan segla ut över världen. En data haven är inte direkt osannolik. Dess påverkan på resten av världen skulle däremot kunna bli enorm. En stats storlek har mycket lite att göra med dess möjlighet att lagra data. Med tillräckligt goda kommunikationer med resten av världen och tillräckligt mycket serverutrymme kan ett aldrig så litet land bli värd för obegränsade mängder människors kommunikation via e-post eller dess framtida efterträdare. Framtidens herrklubb – eller politiska konspiration – kanske utförs i ett community baserat på krypterade länkar och en server i Dubai. Framtidens stora privilegium kommer kanske inte att vara att kunna påkalla andras uppmärksamhet utan förmågan att hålla information borta ifrån allmänhetens uppmärksamhet. Möjligheten till säker kommunikation kommer att bli en av framtidens högst värderade tjänster.

En stor fördel är suveränitet. Till och med USA behöver tungt vägande skäl för att invadera självständiga länder. Man kan också notera att den suveräna stat som skapar sig en nisch av den här typen kan komma att bli en nödvändighet för resten av världen. Det är inte bergen som gör Schweiz ointagligt. För Napoleon var det fortfarande möjligt att ockupera landet. Det var bara ett land vilket som helst. Under 1900-talet har Schweiz emellertid varit en ekonomisk nödvändighet: en suverän stat som kan ha de banklagar som är omöjliga i mer omfattande statsbildningar. Detta är var som gör Schweiz ointagligt. Jag skulle inte bli förvånat om Qatar är på väg i samma riktning.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor. En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållni...

8 filosofiska texter

För ett par år sedan tillfrågades jag om jag ville vara med i en filosofisk antologi, eller snarare en antologi om filosofi. Förutsättningarna var sådana att jag inte gärna tackade nej: "De enda rekommendationer vi gav var: Skriv som om detta vore din sista text, skriv om något som känns angeläget, göm dig inte bakom teknisk apparatur eller någon annans penna utan gestalta din övertygelse med dina egna ord, gör en filosofisk undersökning snarare än en distanserad betraktelse, skriv innerligt snarare än akademiskt. Våga visa dig." Jag är inte säker på att jag lyckades på alla punkter. Nu ligger texten dock där den ligger och antologin pressenteras nu på onsdag av bokförlaget Anomali . Någonting som jag är säker på är att det är ett sant nöje att finnas med i detta sammanhang : "Dan Munter beskriver, genom brottsstycken av polemik och gestaltning, filosofins meningslöshet, arrogans och introverta karaktär. Han försöker visa hur en del av den filosofi som idag bedrivs inte...

Tragedins födelse

När jag var strax under trettio läste jag väldigt mycket Nietzsche. Jag samlade också på mig flera av banden i de samlade verk som gavs ut på svenska av Symposion i början av 2000-talet. Särskilt Bortom gott och ont  gjorde starkt intryck. Inte därför att jag skulle hålla med Nietzsche, utan därför att hans angrepp på etik och samhällelig harmoni är så pass starkt att det över hundra år senare fortfarande är omskakande, i alla fall om man tar det på allvar. På senare år har jag av akademiska skäl läst om Historiens nytta och skada , och nu senast Tregedins födelse . Den senare har stått i min bokhylla i snart 15 år (om än i ett magasin i Stockholm under min tid i Finland). Jag har för mig att jag börjat läsa den en eller ett par gånger. Det är dock först i år som jag faktiskt läst den. Nu slås jag av hur inflytelserik den faktiskt har varit i västerlandets idéhistoria. Rent generellt sett skulle jag säga att 1900-talets idéhistoria i stor utsträckning har präglats av Nietzsches...