Fortsätt till huvudinnehåll

Dagens ungdom

Enligt en nyligen utgiven rapport från Högskoleverket har det skett en förändring i vad svenska elever lär sig i skolan. De lär sig mindre fakta och ämneskunskaper men är å andra sidan bättre på att arbeta i grupp och göra presentationer inför publik. Vad jag förstår är detta faktiskt vad Skolverket strävat efter i över ett decennium: en skola mer inriktad på processer, informationssökning och presentation. Jag har till och med hört argumentet att det i en tid när information ständigt finns tillgänglig men samtidigt har ett tydligt bäst-före-datum är viktigare att kunna finna information än att kunna den utantill. Det är naturligtvis helt sant.

Som Sherlock Holmes uttryckte saken bör en man kunna det han behöver dagligen. Det han behöver mindre ofta kan han nöja sig med att ha i sitt bibliotek. Dess värre är det dock tveksamt om skolan ens kan lära ut det man behöver dagligen. Enligt Högskoleverket är det till och med en ansenlig andel av de som går ut gymnasiet som varken kan läsa, räkna eller skriva på en rimlig nivå. Till det kan jag lägga att skrämmande många studenter heller inte har grundläggande kunskaper i historia och geografi. Det är inte det att jag tycker att de skall kunna mängder av fakta eller årtal. Snarare handlar det om den grundläggande allmänbildning man behöver för att kunna sortera information och placera in den i ett sammanhang. Man behöver inte veta det exakta årtalet för Gustav Vasas tronbestigning. Behöver man årtalet kan man slå upp det. Klassiska konversationslexikon, Wikipedia och Google är alla utmärkta källor till den sortens kunskap och man behöver på intet sätt hålla den i huvudet.

Frågan är snarare hur man hanterar informationen när man slagit upp den. Jag känner själv inte till just det årtalet. Slår jag upp det säger det mig däremot en hel del. Jag kan relatera det till andra händelser jag vet inträffade ungefär samtidigt. Kan man inte ens placera reformationen i rätt århundrade hjälper det dock inte mycket att man har aldrig så goda databaser där man kan hitta det exakta årtalet. I en tid då den tillgängliga informationsmängden är enormt mycket större än någonsin tidigare borde studenterna egentligen ha mycket bättre förutsättningar än tidigare. Det verkligt skrämmande är att dessa förbättringar verkar tas ut av en utbildning som inte klarar av att garantera grundnivån. Om kunskap är sorterad information måste skolan tillhandahålla ett sorteringssystem. Det görs inte idag.

----

Jan Björklund vill lösa delar av detta problem genom att återinföra könssegregerad undervisning. Det må vara hänt att han har rätt i att flickor i genomsnitt mognar fortare än pojkar. I grunden handlar detta emellertid om vilket samhälle vi vill utbilda för. Det handlar om att inse att samhälle där män och kvinnor inte bara är jämställda utan också utövar samma arbetsuppgiver sida vid sida i samma livsvärld är något av en historisk anomali. Jag säger inte att situationen är ohållbar. Tvärtom anser jag att den är värd att försvara. Som åtskilliga studier visar skapas könsrollerna emellertid i barndomen och ungdomsåren. Vill vi verkligen uppfostra nästa generation till människor som känner sig mest bekväma i enkönade sällskap?

När det gäller att ta hänsyn till skiftande mognadstakt finns det betydligt mer liberala lösningar, som till exempel individuell skolstartsålder. Är det verkligen så främmande för Sveriges liberala parti?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Gemensamma värderingar?

Sedan en tid tillbaka pågår en diskussion om samhällets - eller nationens - gemensamma värden, om de finns, vilka de är och hur de kan säkras. Inte minst talas det om svenska värderingar som en grund för demokratin i Sverige. Naturligtvis är det så att det finns värderingar som är något vanligare i Sverige än i andra länder. Om man kan urskilja en skillnad gentemot t.ex. Finland eller Norge är tveksamt, men i jämförelse med mer avlägsna länder, som t.ex. USA kan man åtminstone urskilja tydliga skilnader i de genomsnittliga svaren på surveyundersökningar, som World Value Survey. Till det intressanta med den undersökningen hör dock även att den visar att dessa värderingar förändras över tid och att diasporaminoriteter i västvärlden ofta förefaller vara väl integrerade i det omgivande samhället. Det finns också mer kvalitativa undersökningar som visar att synen på demokrati och på statens roll i samhället här i Norden - och kanske särskilt i Sverige - har följt en särskild utvecklingsli…

Rosens namn

Skriver i Tidningen Kulturen om en av mina favoritböcker: Umberto Ecos Rosens namn:
"Kort efter författaren och semiotikprofessorn Umberto Ecos död bestämde jag mig för att läsa om hans debutroman Rosens namn. Jag hade redan läst den ett par gånger, men detta var snart tjugo år sedan. Detta är en bok med gott om referenser och anspelningar på såväl medeltida fenomen som samtida filosofisk diskussion. Den har beskrivits som allt från kriminalroman i medeltida klostermiljö till filosofisk roman. I inledningen konstaterar författaren att det har varit en befrielse att fördjupa sig i ett mysterium som ligger så långt borta från vår egen tid att det nu saknar all praktisk relevans. Detta är i viss mån sant, men samtidigt är det svårt att tolka som något annat än ett utslag av Ecos ironiska humor. Rosens namn är en bok som utspelar sig vid modernitetens gryning, och som just därför ger Eco tillfälle att säga åtskilligt om modernitetens egen världsbild ... "
(Resten av essän här).

Kulturarvspropositionen

Igår offentliggjordes regeringens kulturarvsproposition i och med att den överlämnades som remiss till lagrådet. Detta är i sig rätt ovanligt i kulturpolitiska sammanhang, inte minst eftersom kulturpolitiken i Sverige i rätt liten utsträckning brukar beröra lagstiftningen. I andra länder är det däremot vanligt att kulturområdet i hög grad regleras i lagtext. I och med den här propositionen föreslås att Sverige, som många andra länder, får en museilag. 

I det stora hela tycker jag att propositionen ger ett både gediget och välgenomtänkt intryck. Synen på museer och kulturarvsinstitutioner verkar i grunden vara den att de bör fungera som oberoende kultur- och kunskapsinstitutioner. Den föreslagna museilagen skulle innebära att det blev lagstadgat att offentliga museihuvudmän som staten, landstingen och kommunerna är skyldiga att ”säkerställa att ett museum har ett bestämmande inflytande över verksamhetens innehåll.” Hittills har de statliga museerna rent juridiskt sett bara skyddats från…