Fortsätt till huvudinnehåll

Dagens ungdom

Enligt en nyligen utgiven rapport från Högskoleverket har det skett en förändring i vad svenska elever lär sig i skolan. De lär sig mindre fakta och ämneskunskaper men är å andra sidan bättre på att arbeta i grupp och göra presentationer inför publik. Vad jag förstår är detta faktiskt vad Skolverket strävat efter i över ett decennium: en skola mer inriktad på processer, informationssökning och presentation. Jag har till och med hört argumentet att det i en tid när information ständigt finns tillgänglig men samtidigt har ett tydligt bäst-före-datum är viktigare att kunna finna information än att kunna den utantill. Det är naturligtvis helt sant.

Som Sherlock Holmes uttryckte saken bör en man kunna det han behöver dagligen. Det han behöver mindre ofta kan han nöja sig med att ha i sitt bibliotek. Dess värre är det dock tveksamt om skolan ens kan lära ut det man behöver dagligen. Enligt Högskoleverket är det till och med en ansenlig andel av de som går ut gymnasiet som varken kan läsa, räkna eller skriva på en rimlig nivå. Till det kan jag lägga att skrämmande många studenter heller inte har grundläggande kunskaper i historia och geografi. Det är inte det att jag tycker att de skall kunna mängder av fakta eller årtal. Snarare handlar det om den grundläggande allmänbildning man behöver för att kunna sortera information och placera in den i ett sammanhang. Man behöver inte veta det exakta årtalet för Gustav Vasas tronbestigning. Behöver man årtalet kan man slå upp det. Klassiska konversationslexikon, Wikipedia och Google är alla utmärkta källor till den sortens kunskap och man behöver på intet sätt hålla den i huvudet.

Frågan är snarare hur man hanterar informationen när man slagit upp den. Jag känner själv inte till just det årtalet. Slår jag upp det säger det mig däremot en hel del. Jag kan relatera det till andra händelser jag vet inträffade ungefär samtidigt. Kan man inte ens placera reformationen i rätt århundrade hjälper det dock inte mycket att man har aldrig så goda databaser där man kan hitta det exakta årtalet. I en tid då den tillgängliga informationsmängden är enormt mycket större än någonsin tidigare borde studenterna egentligen ha mycket bättre förutsättningar än tidigare. Det verkligt skrämmande är att dessa förbättringar verkar tas ut av en utbildning som inte klarar av att garantera grundnivån. Om kunskap är sorterad information måste skolan tillhandahålla ett sorteringssystem. Det görs inte idag.

----

Jan Björklund vill lösa delar av detta problem genom att återinföra könssegregerad undervisning. Det må vara hänt att han har rätt i att flickor i genomsnitt mognar fortare än pojkar. I grunden handlar detta emellertid om vilket samhälle vi vill utbilda för. Det handlar om att inse att samhälle där män och kvinnor inte bara är jämställda utan också utövar samma arbetsuppgiver sida vid sida i samma livsvärld är något av en historisk anomali. Jag säger inte att situationen är ohållbar. Tvärtom anser jag att den är värd att försvara. Som åtskilliga studier visar skapas könsrollerna emellertid i barndomen och ungdomsåren. Vill vi verkligen uppfostra nästa generation till människor som känner sig mest bekväma i enkönade sällskap?

När det gäller att ta hänsyn till skiftande mognadstakt finns det betydligt mer liberala lösningar, som till exempel individuell skolstartsålder. Är det verkligen så främmande för Sveriges liberala parti?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor. En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållni

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"? Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblo

Ernest Thiel och kulturpolitiken

Ett bra exempel på en person som verkade i gränslandet mellan konstens fält och den ekonomiska maktens var finansmannen och konstnären Ernest Thiel (1859–1947) som genom investeringar i Sveriges industrialisering och malmproduktion i slutet av 1800-talet blev en av Sveriges mest förmögna män. Till en början tedde sig Thiels liv som en rätt typisk, om en mycket framgångsrik, borgerlig karriär. Han föddes i industristaden Norrköping dit föräldrarna invandrat från Belgien, bland annat eftersom hans mor var judinna och Norrköping fortfarande var en av de få svenska städer där judar fick bosatta sig utan att först konvertera. Med tiden gifte han också in sig i Sveriges prominenta judiska släkter. Genom äktenskapet med grosshandlardottern Anna Josephson blev han svåger till bokförläggaren Karl Otto Bonnier, själv en central person i litteraturfältet och förläggare åt bland andra August Strindberg, Verner von Heidenstam, Selma Lagerlöf och Hjalmar Söderberg. Den stora förändringen i Thiels li