Akademiska synpunkter

Att en svensk utredning vågat säga att statsministern är ansvarig när staten inte fungerar som den ska är på många sätt för bra för att vara sant. Mycket riktigt reagerar media med att börja diskutera partistrategi. Kan det vara så att de helt enkelt glömt att politik kan vara mer än något slags ovanligt lam publiksport.

Vad innebär det att vara svensk? Många skulle säga att detta inte är en politisk fråga. Andra skulle säga att den generella tendensen att känna större solidaritet med människor man identifierar sig med gör det synnerligen relevant för politiker att hålla sig medvetna både om hur de själva och deras medvetande ser på sin egen och andras identitet. Ytterligare andra skulle säga att det är identitetsfrågorna som är de centrala politiska frågorna i vår tid. Under de senaste femtio åren har svensk identitet i mycket hög grad identifierats med välfärdsstaten, moderniteten och det så kallade folkhemmet. Under samma tidsperiod har Socialdemokratiska Arbetarpartiet mer eller mindre framgångsrikt försökt bli identifierat med denna form av svenskhet. Det är tämligen uppenbart att de själva identifierar sig med den. Statsministern anklagade för en tid sedan (i en TV-sänd debatt) den samlade borgerligheten för att vilja införa en amerikansk modell medan han själv sade sig stå för det svenska folk...

Var för någon tid sen och såg Undergången på bio. Utmärkt film om livet i riksbunkern under tredje rikets sista tid. En allt vansinnigare Führer och en omgivning som i dras mellan dekadensens rus och viljan att följa Ledaren i döden, de som inte kan ge upp ännu en gång, inte kan tänka sig ett urrepande av förnedringen efter första världskriget, och som inte kan tänka längre än så. Situationen blir allt mer surrealistisk. Lysande scener som när Goebbels försöker få en sekreterare att nedteckna hans politiska testamente för diktamen, bara för att upptäcka att hon redan är upptagen med att göra Führern samma tjänst, och han tvingas ställa sig i kö. Uppenbarligen har vissa kommentatorer ansett att detta innebär ett idealiserat porträtt av bunkerns innevånare. Det låter överdrivet. Man kan heller inte skildra nazismen utan att ta itu med den självförgudningen som i viss utsträckning drev de här människorna. Å andra sidan har den också kritiserats för att göra dem allt för mänskliga. Hur ska...

Under strecket i SvD 20 augusti 2004. http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_8001976.asp En gång i tiden var det populärt att hävda att nationer som Sverige och Danmark helt enkelt alltid hade existerat. De flesta nationer hade i och för sig varit både splittrade och underkuvade under stora delar av sin historia, men detta ändrade inte det fundamentala faktum att svenskarna alltid hade varit svenskar, även då de förtrycktes av danskar. Sedan några decennier tillbaka har i stora drag den motsatta ståndpunkten blivit en etablerad sanning, åtminstone i den akademiska världen: nationalstater anses knappast ha existerat före 1800-talet. Istället ses de som ett särdrag för den moderna perioden, vilket också innebär att de i den postmoderna epoken mycket väl kan komma att ersättas av andra strukturer, som till exempel övernationella gemenskaper. Detta är vad som kallas den modernistiska teorin om nationalism, [...] En av de få ledande akademiker som på senare år vågat utmana den modernistisk...

Baserad på en artikel publicerad i SvD 24 november 2003 Få av 1900-talets filosofer har blivit så kontroversiella som den amerikanske politiske teoretikern Leo Strauss. Uppfattningarna om hans gärning går ofta så vitt isär att det ibland blir svårt att tro att de handlar om samme man. Utgår man från hans ämnesval och egna texter framstår han som en originell, om än något otidsenlig och minst sagt excentrisk filosofihistoriker med Platon, Machiavelli, Hobbes och Maimonides som specialområden. Ändå är det inte svårt att hitta kommentatorer som framställer honom som mannen bakom de senaste decenniernas tydliga högervridning i amerikansk politik. Vem var han då, denne tydligen så motsägelsefulle tänkare? Leo Strauss föddes i en judisk familj i Tyskland 1899. Han genomgick en traditionell tysk utbildning i humaniora med inriktning mot klassikerna och kom med tiden att studera filosofi för Martin Heidegger vid universitetet i Marburg. Det var också där han inledde sin akademiska karriär geno...

Under strecket i SvD 26/5 2003 http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_5634015.asp Att termen nationalstat i de flesta västerländska språk är ett sammansatt ord är knappast någon slump. Redan från början har fenomenet haft sin grund i två helt skilda sammanhang: ett relaterat till nationen som kulturell gemenskap på det känslomässiga planet och ett annat relaterat till staten som suverän innehavare av våldsmonopolet inom ett klart avgränsat territorium. I inget av fallen är nationalstaten emellertid enbart en territoriell enhet. Samtidigt utgör den nämligen en enhet där enskilda människor mer eller mindre frivilligt ingår som medlemmar. Eftersom nationalstatens båda sidor är så pass olika är det långt ifrån självklart att det kulturella och det juridiska medborgarskapet sammanfaller. Tvärtom kan nationalstatens uppkomst och vidmakthållande i stora drag beskrivas som en ständigt pågående kamp för att hålla dem samstämmiga. Före revolutionen hade definitionen av de franska undersåtarna va...