Ändå har jag fått en delvis ny relation till den boken som fysiskt objekt. Jag tror heller inte att jag är ensam. På Instagram följer jag till exempel flera konton helt dedikerade till att posta bilder på antikvariska böcker och bibliotek. Här handlar det alltså om bilder av boken som fysiskt estetiskt objekt, ofta helt utan explicit relation till boken som informationslagringsmedium. Boken som antikvariskt och estetiskt objekt har naturligtvis varit med oss länge. I många årtionden (århundraden?) har inredningsdesigners arbetat med bibliotek som estetisk och social rekvisita i hemmet. I århundraden har bibliotek fungerat som en statussymbol, och som ett synbart tecken på bildning, också bland dem som inte egentligen läser böckerna.
Böcker och bibliotek som fysiska objekt märks också i andra medier, för att inte tala om i böcker. Nyligen läste jag Dumasklubben för första gången, en bok som snabbt blev en bestseller när den kom ut på 1990-talet. Mycket tidigare hade jag också sett den mycket vackra filmatiseringen The Ninth Gate. När jag läste den slogs jag dock av hur få av karaktärerna som egentligen läser böcker. Huvudpersonen citerar ofta kända verk, men verkar aldrig spendera tid med att läsa dem. När han besöker ett bibliotek eller öppnar en bok är det istället bokbindarens, tryckarens och illustratörernas hantverk som han studerar. De enda som verkar intressera sig för själva innehållet i böckerna är den lätt löjliga Dumasklubben själva, som också strukits i filmversionen. Bokens och filmens antagonist tar istället steget längre och river helt enkelt ut illustrationerna och kasserar resten av böckerna. Satan själv läser dock böcker, både i boken och i filmen (om hon nu är Satan i boken, eller om det bara verkar så ibland).
Även om man inte går fullt så långt så spelar boken dock en viss roll som artefakt, och inte bara som text. Detta blir tydligare när man vänjer sig vid att läsa böcker också på mobiltelefonen och datorn. Det är inte helt och hållet samma sak som att hålla det fysiska objektet i sina händer, kunna bläddra fram och tillbaka och stryka under. Det har påpekats att e-boken också läser sin läsare. Den noterar hur fort man läser vissa avsnitt. Vissa format kommer med understrykningar av ofta uppmärksammade rader. Vissa format sänder information tillbaka till producenterna.
Läser man istället äldre fysiska böcker kan man emellertid också se spåren av tidigare läsare (även om de inte rapporterar till förlag eller författare). Man kan se spåren i understrykningar och kommentarer. I några av de böcker jag ärvt från min farfar (som dog när jag var liten) finner jag tidningsurklipp insamlade under decennier. I äldre böcker kan man hitta exlibris, ett fenomen som tyvärr verkar ha blivit mer ovanlig mot slutet av 1900-talet. Den talande exlibrisen i mitt exemplar av Moralens genealogi, (som jag köpte på antikvariatet August i Stockholm i början av 2000-talet) och de understrykningar och kommentarer som man finner i boken, säger intressanta saker om Nietzschereceptionen i Sverige, även om jag naturligtvis inte vet säkert när under de senaste hundra åren de tillkommit.
Jag gissar att elektroniska böcker med tiden kan komma att tränga undan de fysiska annat än för de specielintresserade. De elektroniska böckerna blir bättre i takt med att skärmarna blir det, och i takt med att programmeringen gör det lättare att göra egna markeringar och bläddra fram och tillbaka (väl värt att märka är att många sådana förbättringar helt enkelt tillför sådant som den fysiska boken redan har). Det är trots allt texten som är det viktigaste. Samtidigt lär dock fascinationen för den fysiska boken dock inte nödvändigtvis avta. Snarare verkar det just nu som att boken som fysisk representation för vetande, kultur, och läsupplevelse tilltar i styrka, i takt med att den blir mindre självklar som informationsförmedlande teknololgi. Jag har sett flera exempel på böcker som medvetet ges ut i påkostade begränsade utgåvor, ibland med ett billigare elektroniskt alternativ för dem som bara vill läsa boken, men inte vill eller har råd att äga den som fysisikt objekt. Vare sig bibliotek som just boksamlingar, eller bokhandlar - i synnerhet second hand och antikvariat - har nog spelat ut sin roll ännu. Långt därifrån tror jag. Däremot kan det nog tänkas att böcker med lägre kvalitet kan komma att konkureras ut av de elektroniska i takt med att skärmarna blir allt bättre.
Kommentarer