Fortsätt till huvudinnehåll

Civil religion

Läser om Robert N. Bellahs klassiska artikel Civil Religion in America, en artikel som har blivit klassisk för sin beskrivning av religionens roll i amerikansk politik och samhällsliv. Här handlar det inte främst om kyrkor och specifika religiösa  grupper, utan om religionen i dess mest allmänna form som förekommer i publika uttalanden och seremonier, när politiker och andra offentliga personer refererar till Gud, men samtidigt undviker att refererea till någon specifik religion: "In God we trust!", "One nation under God".

Den civila religionen började i en skärningsfältet mellan ospecificerad kristendom och upplysningsdeis, Senare tog den formen av referenser till en allmän judisk-kristen tradition. Metaforer från Gamla Testamentet adopterades in i en amerikansk självbild där amerika blev det nya Isreal befolkat av ettt utvalt folk som utvandrat ur det gamla Europas metaforiska Egypten. Idag är referenserna än vidare, men referenserna till Gud finns fortfarande kvar, även om än fler traditioner idag ofta brukar få vara med när t.ex. Obama refererar till det gudomliga, vilket han då och då gör.

I Sverige, liksom i många andra statskyrkliga och tidigare statskyrkliga länder, var den civila religionen länge tydligare sammanflätad med statskyrkans uttalade kristendom. Idag kan man se tecken på att de har börjat glida isär. Riksdagsgudstjänsten är fortfarande en del av riksdagens högtidliga öppnande (åtminstone i praktiken) och statschefen förväntas forfarande vara lutheran (åtminstone i teorin). Statsbegravningar hålls forfarande i en kyrklig kontext. Referenser till gemensamma värden och mänskliga rättigheter har samtidigt tagit över efter många av de mer uttalat kristna referenser som var vanligare tidigare. Ministrar gör ofta sitt bästa för att visa en lämplig mängd vördnad för religiösa sammanhang i de flesta religioner. Den civila religionen håller också här på att bli allt mer allmän till sin natur.

Medan Bellah för några årtionden sedan tänkte sig att den amerikanska civila religionen med tiden skulle utvidgas till att växa samman med FN:s idéer om universella mänskliga rättigheter (på ett sätt som mer påminner om hur många svenskar och svenskkyrkliga kristna verkar uppfatta FN) verkar USA idag allt mer präglas av interna konflikter kring religionens ställning i sammhället. Delar av högern har utvecklats till en allt mer specifikt kristen höger, samtidigt som allt fler av dess motståndare har börjat uppfatta sig som uttalat icke-religiösa. Den civila religionen var i länge neutral mark i USA. Frågan är om den kommer att kunna fortsätta att vara det.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor. En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållni

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"? Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblo

Ernest Thiel och kulturpolitiken

Ett bra exempel på en person som verkade i gränslandet mellan konstens fält och den ekonomiska maktens var finansmannen och konstnären Ernest Thiel (1859–1947) som genom investeringar i Sveriges industrialisering och malmproduktion i slutet av 1800-talet blev en av Sveriges mest förmögna män. Till en början tedde sig Thiels liv som en rätt typisk, om en mycket framgångsrik, borgerlig karriär. Han föddes i industristaden Norrköping dit föräldrarna invandrat från Belgien, bland annat eftersom hans mor var judinna och Norrköping fortfarande var en av de få svenska städer där judar fick bosatta sig utan att först konvertera. Med tiden gifte han också in sig i Sveriges prominenta judiska släkter. Genom äktenskapet med grosshandlardottern Anna Josephson blev han svåger till bokförläggaren Karl Otto Bonnier, själv en central person i litteraturfältet och förläggare åt bland andra August Strindberg, Verner von Heidenstam, Selma Lagerlöf och Hjalmar Söderberg. Den stora förändringen i Thiels li