Fortsätt till huvudinnehåll

Civil religion

Läser om Robert N. Bellahs klassiska artikel Civil Religion in America, en artikel som har blivit klassisk för sin beskrivning av religionens roll i amerikansk politik och samhällsliv. Här handlar det inte främst om kyrkor och specifika religiösa  grupper, utan om religionen i dess mest allmänna form som förekommer i publika uttalanden och seremonier, när politiker och andra offentliga personer refererar till Gud, men samtidigt undviker att refererea till någon specifik religion: "In God we trust!", "One nation under God".

Den civila religionen började i en skärningsfältet mellan ospecificerad kristendom och upplysningsdeis, Senare tog den formen av referenser till en allmän judisk-kristen tradition. Metaforer från Gamla Testamentet adopterades in i en amerikansk självbild där amerika blev det nya Isreal befolkat av ettt utvalt folk som utvandrat ur det gamla Europas metaforiska Egypten. Idag är referenserna än vidare, men referenserna till Gud finns fortfarande kvar, även om än fler traditioner idag ofta brukar få vara med när t.ex. Obama refererar till det gudomliga, vilket han då och då gör.

I Sverige, liksom i många andra statskyrkliga och tidigare statskyrkliga länder, var den civila religionen länge tydligare sammanflätad med statskyrkans uttalade kristendom. Idag kan man se tecken på att de har börjat glida isär. Riksdagsgudstjänsten är fortfarande en del av riksdagens högtidliga öppnande (åtminstone i praktiken) och statschefen förväntas forfarande vara lutheran (åtminstone i teorin). Statsbegravningar hålls forfarande i en kyrklig kontext. Referenser till gemensamma värden och mänskliga rättigheter har samtidigt tagit över efter många av de mer uttalat kristna referenser som var vanligare tidigare. Ministrar gör ofta sitt bästa för att visa en lämplig mängd vördnad för religiösa sammanhang i de flesta religioner. Den civila religionen håller också här på att bli allt mer allmän till sin natur.

Medan Bellah för några årtionden sedan tänkte sig att den amerikanska civila religionen med tiden skulle utvidgas till att växa samman med FN:s idéer om universella mänskliga rättigheter (på ett sätt som mer påminner om hur många svenskar och svenskkyrkliga kristna verkar uppfatta FN) verkar USA idag allt mer präglas av interna konflikter kring religionens ställning i sammhället. Delar av högern har utvecklats till en allt mer specifikt kristen höger, samtidigt som allt fler av dess motståndare har börjat uppfatta sig som uttalat icke-religiösa. Den civila religionen var i länge neutral mark i USA. Frågan är om den kommer att kunna fortsätta att vara det.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Från Homo Sapiens till Homo Deus?

Artificiell intelligens blir allt mer en fråga som diskuteras i den allmänna debatten och inte bara av specialintresserade. Det är hög tid. En av de författare som har bidragit till att sprida diskussionen kring mänsklighetens framtid, transhumanism och vår historia som art är den israeliske historikern och författaren Yuval Noah Harari som under de senaste åren har gått från att vara en mindre välbekant professor i medeltida krigshistoria till att bli en internationellt känd röst som ständigt frågas om vad han tror om mänsklighetens framtid.

Under hösten hann jag vid sidan av arbetet bland annat med att läsa hans båda senaste böcker: Sapiens: En kort historik över mänsklighetenoch uppföljaren Homo Deus; En kort historik över morgondagen.Hararis ambition är att diskutera hela mänsklighetens historia, och sedan säga någonting om hur den kan komma att utvecklas i framtiden. Naturligtvis kan ingen vara expert på allt detta. Resultatet är dock en tankeväckande och relativt lättläst redog…

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"?

Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblogg…

Spengler

I första världskrigets efterdyningar publicerades en bok som snabbt skulle få spridning över hela Europa, en analys av den västerländska civilisationens historiska läge och framtidsutsikter. Författaren hette Oswald Spengler och boken Västerlandet undergång. Författaren som dittills varit verksam som gymnasielärare, uppvisade en omfattande bildning och en tendens till ofta halsbrytande jämförelser mellan de mest skiftande länder och tidsåldrar. Hans tes var att världshistorien som sådan saknar riktning och att alla försök att betrakta den som en utveckling från längre kulturformer till högre var dömda att misslyckas. Istället var all mänsklig framgång resultatet av ett fåtal historiska högkulturer som till exempel den grekisk-romerska, den indiska, den kinesiska, den egyptiska och den västerländska. Dessa var inte bara åtskilda i tiden och rummet utan även av att skillnaderna i mentalitet mellan dem gjorde det i det närmaste omöjligt att kommunicera över kulturgränserna. Även till syn…