Fortsätt till huvudinnehåll

Kulturpolitik: Formeringen av en modern kategori

Som en del av den mer arbetsrelaterade sommarläsningen har jag nu äntligen fått tid att läsa igenom My Klockar Linders avhandling Kulturpolitik: Formerigen av en modern kategori. Mycket läsvärt för alla som intresserar sig för kulturpolitikens historia, eller för den delen svensk politisk historia över huvud taget, något som torde framgå redan av inledningen: 

I december 1915 utkom Rudolf Kjelléns skrift Världskrigets politiska problem. Första världskriget hade pågått i ett och ett halvt år och för den konservative statsvetarprofessorn föranledde kriget en reflektion över staternas väsen. Som för så många andra av samtidens betraktare var kriget i Kjelléns ögon inte enbart en strid mellan två konkurrerande sammanslutningar av stater. Kampen fördes på ett högre plan och stod mellan två tankesystem, mellan två olika författningar. Till de frågor som Kjellén gav sig ut att studera hörde om det ”mellan själfva rättsåskådningarna kan skönjas oförsonliga motsatser; hvartill lämpligen sluter sig en blick på den stora kulturpolitiska kamp, som nu går så bitter genom världen”.

Våren 1973 utkom tidskriften Ord&Bild med ett temanummer om kulturpolitik. Temat föranleddes av den statliga utredning som hade initierats några år tidigare och som hösten 1972 hade resulterat i betänkandet Ny kulturpolitik där riktlinjerna för Sveriges framtida kulturpolitik formulerades. Redaktörernas inledande kommentarer andades dock ringa hoppfullhet inför detta projekt. ”Ingen regering” konstaterade Per Lysander och Agneta Pleijel, ”lär falla på grund av en misslyckad kulturpolitik. Inget parti lär lyftas till makten i kraft av sina kulturpolitiska ambitioner. Det beror naturligtvis på att kulturen är en ganska perifer politisk angelägenhet” [---]

Givet att såväl Kjellén som Lysander och Pleijel använde ordet på ett för sin respektive tid fullt rimligt sätt finns skäl att ställa följande frågor: Vad har olika personer under olika tider avsett när de talat om kulturpolitik? Hur har ordet använts, i vilka sammanhang, och hur har det förändrats? Dessa reflektioner kan sammanfattas i
en övergripande fråga: Hur såg den historiska process ut i vilken kategorin kulturpolitik etablerades i den form som också gör att uttalandena av Kjellén respektive Lysander och Pleijel skiljer sig från varandra?

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor. En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållni...
6 kommentarer
Läs mer

8 filosofiska texter

För ett par år sedan tillfrågades jag om jag ville vara med i en filosofisk antologi, eller snarare en antologi om filosofi. Förutsättningarna var sådana att jag inte gärna tackade nej: "De enda rekommendationer vi gav var: Skriv som om detta vore din sista text, skriv om något som känns angeläget, göm dig inte bakom teknisk apparatur eller någon annans penna utan gestalta din övertygelse med dina egna ord, gör en filosofisk undersökning snarare än en distanserad betraktelse, skriv innerligt snarare än akademiskt. Våga visa dig." Jag är inte säker på att jag lyckades på alla punkter. Nu ligger texten dock där den ligger och antologin pressenteras nu på onsdag av bokförlaget Anomali . Någonting som jag är säker på är att det är ett sant nöje att finnas med i detta sammanhang : "Dan Munter beskriver, genom brottsstycken av polemik och gestaltning, filosofins meningslöshet, arrogans och introverta karaktär. Han försöker visa hur en del av den filosofi som idag bedrivs inte...
Skicka en kommentar
Läs mer

Tragedins födelse

När jag var strax under trettio läste jag väldigt mycket Nietzsche. Jag samlade också på mig flera av banden i de samlade verk som gavs ut på svenska av Symposion i början av 2000-talet. Särskilt Bortom gott och ont  gjorde starkt intryck. Inte därför att jag skulle hålla med Nietzsche, utan därför att hans angrepp på etik och samhällelig harmoni är så pass starkt att det över hundra år senare fortfarande är omskakande, i alla fall om man tar det på allvar. På senare år har jag av akademiska skäl läst om Historiens nytta och skada , och nu senast Tregedins födelse . Den senare har stått i min bokhylla i snart 15 år (om än i ett magasin i Stockholm under min tid i Finland). Jag har för mig att jag börjat läsa den en eller ett par gånger. Det är dock först i år som jag faktiskt läst den. Nu slås jag av hur inflytelserik den faktiskt har varit i västerlandets idéhistoria. Rent generellt sett skulle jag säga att 1900-talets idéhistoria i stor utsträckning har präglats av Nietzsches...
Skicka en kommentar
Läs mer