Fortsätt till huvudinnehåll

Kyrko- och kulturarvsdiskussioner

Har i veckan ett par dagar åt projektplanering och diskussioner om det kyrkliga kulturarvet.

Det verkar inte omöjligt att kyrkobyggnaderna idag har stor betydelse för fler svenskar än vad tron på Kristus som Guds son har, och kyrkogårdarna är kanske ännu viktigare. Många är med i Svenska kyrkan för att kunna vända sig dit för bröllop och begravningar. Det verkar heller inte omöjligt att relationen till gravplatserna förblir starka samtidigt som nya bruk knyts till dem och identifikationen med själva kyrkan försvagas. Olika typer av andlighet är fortfarande mycket vanlig, men kristendomen i konfessionell mening verkar fortfarande vara på tillbakagång i Sverige. En stor del av denna utveckling är dock mycket fläckvis kartlagd och jag ser ingenting självklart i att religion eller andlighet kommer att fortsätta att förlora betydelse ens i Sverige. Däremot tror jag att man kan dra slutsatsen att den konfessionella enhetskyrkans tid är förbi.

Det vi ska forska om är kyrkan som kulturarv. Projektbeskrivningen rymmer ett antagande om att det i statens relation till kyrkan har skett en tyngdpunktsförskjutning från en föreställning om folkkyrkan som en statlig aktör i ett kristet Sverige till en syn på Svenska kyrkan som ett enskilt samfund som staten stöder frrämst för att bevara ett kulturarv, som i första hand handlar om fysiska byggnader och föremål. Detta ligger också i linje med övrig kulturpolitik, där man ofta kan se tydliga kontraster mellan å ena sidan bilden av ett modernt och framtidsorienterat Sverige och, å andra sidan, föreställningen om ett historiskt homogent Sverige som betraktas som avlägset och vars lämningar kan bevaras som fysiskt kulturarv och användas av museer och andra kulturarvsaktörer.

Det råder egentligen ingen tvivel om att de kyrkorna och kyrkogårdarna betyder mycket för många människor i Sverige. Merparten av de lagregleringar av Svenska kyrkans arbete som kvarstår efter skiljandet från staten hör följaktligen till kulturmiljölagstiftningen. Detta ställer kyrkan inför problem när medlemstalen minskar, många landsbygdsförsamlingar dessutom avfolkas men sockenkyrkorna ändå måste bevaras. Det öppnar frågor om vad man kan, får och bör göra med kyrkobyggnader. I Storbritannien har denna process gått längre och f.d. kyrkor används som bland annat pubar och bostäder. Det finns också många exempel på hur kyrkor som fortfarande är i bruk för gudstjänster av ekonomiska skäl delar lokalen med andra verksamheter. Många företrädare för Svenska kyrkan har – i lutheransk anda – en ganska pragmatisk syn på kyrkan som lokal. Denna syn delas inte alltid av kyrkans medlemmar, och de kulturarvsbevarande myndigheterna är ofta betydligt mer konservativa än kyrkans egna företrädare.


Själv tänkte jag börja mitt forskningsarbete i projektet med att studera diskussioner om kyrkans roll i samhället under mellankrigstiden. Det fanns starka föreställningar både om Sveriges kristna arv och om kyrkans roll i bygget av ett nytt samhälle. Däremot verkar få ha föreställt sig ett mångreligiöst samhälle eller ett majoritetssamfund helt skilt från staten. Mellankrigstidens Sverige var på många sätt överraskande långt ifrån ett sekulärt samhälle. Däremot finns det anledning att tro att många av de frågeställningar och beslut som var aktuella då – allt från bevarandefrågorna till politikers inflytande över kyrkan - har fått stor betydelse för senare utveckling, precis som fallet har varit med välfärdsstatens utveckling.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Från Homo Sapiens till Homo Deus?

Artificiell intelligens blir allt mer en fråga som diskuteras i den allmänna debatten och inte bara av specialintresserade. Det är hög tid. En av de författare som har bidragit till att sprida diskussionen kring mänsklighetens framtid, transhumanism och vår historia som art är den israeliske historikern och författaren Yuval Noah Harari som under de senaste åren har gått från att vara en mindre välbekant professor i medeltida krigshistoria till att bli en internationellt känd röst som ständigt frågas om vad han tror om mänsklighetens framtid.

Under hösten hann jag vid sidan av arbetet bland annat med att läsa hans båda senaste böcker: Sapiens: En kort historik över mänsklighetenoch uppföljaren Homo Deus; En kort historik över morgondagen.Hararis ambition är att diskutera hela mänsklighetens historia, och sedan säga någonting om hur den kan komma att utvecklas i framtiden. Naturligtvis kan ingen vara expert på allt detta. Resultatet är dock en tankeväckande och relativt lättläst redog…

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"?

Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblogg…

Spengler

I första världskrigets efterdyningar publicerades en bok som snabbt skulle få spridning över hela Europa, en analys av den västerländska civilisationens historiska läge och framtidsutsikter. Författaren hette Oswald Spengler och boken Västerlandet undergång. Författaren som dittills varit verksam som gymnasielärare, uppvisade en omfattande bildning och en tendens till ofta halsbrytande jämförelser mellan de mest skiftande länder och tidsåldrar. Hans tes var att världshistorien som sådan saknar riktning och att alla försök att betrakta den som en utveckling från längre kulturformer till högre var dömda att misslyckas. Istället var all mänsklig framgång resultatet av ett fåtal historiska högkulturer som till exempel den grekisk-romerska, den indiska, den kinesiska, den egyptiska och den västerländska. Dessa var inte bara åtskilda i tiden och rummet utan även av att skillnaderna i mentalitet mellan dem gjorde det i det närmaste omöjligt att kommunicera över kulturgränserna. Även till syn…