Funderar kring sambanden mellan kultur och tillväxt. Här är några av de resultat som presenterats på senare år:
I denne rapporten viser vi resultatene fra et antall ulike regresjonsanalyser, der vi har studert kultur sammen med et knippe andre variabler. Vi har studert forskjellige tidsperioder, vi har gjennomført analyser både av kommune- og regionnivået, og vi har sett på nettoflytting med og uten innvandring. Ingen av analysene viser at kultur har en statistisk signifikant påvirkning på nettoflyttingen. [---]
Kanskje er det ikke nivået på kulturen som har betydning på et gitt tidspunkt, men at kulturtilbudet
viser en økning over tid? [...] For det andre kan det hende at kommuner med utflyttingsproblemer i større grad enn andre satser på kultur for å kompensere for lav bostedsattraktivitet.[...] Vi tror at det er mange gode grunner til å satse på kultur, men de fleste handler sannsyn ligvis om å skape mer kultur! Instrumentelle begrunnelser for at kultur skaper ringvirkninger,attraktivitet, tilflytting, osv. viser seg å bygge på forutsetninger med svak eller ingen vitenskapelig holdbarhet.
(Skaper kultur attraktive stader?)
En analys av sambanden mellan ekonomiska och socioekonomiska karaktäristika och andel deltagande i studiecirklar och kulturprogram visar att kommuner med relativt hög andel deltagande i
studieförbundsverksamhet kännetecknas av:
• Högt nyföretagande
• Höga ohälsotal
• Låg sysselsättningsgrad
• Lågt valdeltagande
• Hög brottsfrekvens
• Låg utbildningsnivå
• Låga medianinkomster
[---] Slutligen är det är viktigt att notera att sambanden i rapporten inte har någon tydlig koppling till kausala samband. Resultaten kan inte tolkas som att verksamheten leder till eller styrs av särskilda ekonomiska och socioekonomiska strukturer. För att utröna sådana kopplingar krävs ytterligare analyser över längre tidsperioder.
(Folkbildning i Sveriges kommuner: Spridning och relation till socioekonomiska strukturer)
Det finns som synes en del att fundera kring här.
I denne rapporten viser vi resultatene fra et antall ulike regresjonsanalyser, der vi har studert kultur sammen med et knippe andre variabler. Vi har studert forskjellige tidsperioder, vi har gjennomført analyser både av kommune- og regionnivået, og vi har sett på nettoflytting med og uten innvandring. Ingen av analysene viser at kultur har en statistisk signifikant påvirkning på nettoflyttingen. [---]
Kanskje er det ikke nivået på kulturen som har betydning på et gitt tidspunkt, men at kulturtilbudet
viser en økning over tid? [...] For det andre kan det hende at kommuner med utflyttingsproblemer i større grad enn andre satser på kultur for å kompensere for lav bostedsattraktivitet.[...] Vi tror at det er mange gode grunner til å satse på kultur, men de fleste handler sannsyn ligvis om å skape mer kultur! Instrumentelle begrunnelser for at kultur skaper ringvirkninger,attraktivitet, tilflytting, osv. viser seg å bygge på forutsetninger med svak eller ingen vitenskapelig holdbarhet.
(Skaper kultur attraktive stader?)
En analys av sambanden mellan ekonomiska och socioekonomiska karaktäristika och andel deltagande i studiecirklar och kulturprogram visar att kommuner med relativt hög andel deltagande i
studieförbundsverksamhet kännetecknas av:
• Högt nyföretagande
• Höga ohälsotal
• Låg sysselsättningsgrad
• Lågt valdeltagande
• Hög brottsfrekvens
• Låg utbildningsnivå
• Låga medianinkomster
[---] Slutligen är det är viktigt att notera att sambanden i rapporten inte har någon tydlig koppling till kausala samband. Resultaten kan inte tolkas som att verksamheten leder till eller styrs av särskilda ekonomiska och socioekonomiska strukturer. För att utröna sådana kopplingar krävs ytterligare analyser över längre tidsperioder.
(Folkbildning i Sveriges kommuner: Spridning och relation till socioekonomiska strukturer)
Det finns som synes en del att fundera kring här.
Kommentarer