Fortsätt till huvudinnehåll

På konferens med Vetenskapsrådet och Ideell Arena

De båda senaste dagarna har jag tillbringat på idrottsrörelsens kursgård Bosön på Lidingö, med en konferens som handlat om forskning om det civila samhället. Inbjudare var Vetenskapsrådet och de svenska ideella organisationernas samarbetsorganisation Ideell Arena. Det handlade alltså om sambandet mellan ideell verksamhet och forskning om ideell verksamhet, och kanske i synnerhet om Vetenskapsrådets ramanslag till forskning om det civila samhället. Forskarna var en blandning av etablerade civilsamhällesforskare, t.ex. Wijkström och Svedberg, och mer eller mindre nya ansikten som kommit in i sammanhanget på senare år, som till exempel undertecknad.

Vilka som fick representera civilsamhället är naturligtvis en minst lika intressant fråga. Begreppet civilt samhälle genererar uppenbarligen en annan grupp personer och organisationer än det traditionella begreppet folkrörelse. Arbetarrörelsens organisationer var tydligt orepresenterade. Nykterhetsrörelsen däremot välrepresenterad, liksom idrotten. Folkbildningen tämligen ojämnt representerad, med Sensus som medarrangör och flera studieförbund helt frånvarande. Inte heller de religiösa samfunden var särskilt välrepresenterade, med undantag av några socialt aktiva frikyrkor. Den sociala sektorn var å andra sidan mycken väl representerad, inte helt överraskande med tanke på den överenskommelse som regeringen efter brittisk förebild har slutit med ett antal ideella organisationer angående just den sociala sektorn, en överenskommelse som verkar bli stilbildande i den politik som nu håller på att ta över det som en gång kallades folkrörelsepolitik.

Den stora behållningen av konferenser var just att träffa alla dessa människor, vilket jag ber att få tacka för. Alla var inte direkt eniga, men intressant nog var den oenighet som märktes inte huvudsakligen mellan forskare och praktiker, utan snarare mellan en del forskare och Vetenskapsrådet, och - som blev uppenbart på slutet - kanske också mellan Vetenskapsrådet och Regeringskansliet.

Ser man till konferensens slutsatser kring framtida forskningsbehov så var själva diskussionen mycket intressant. Bland många forskningsbehov kan nämnas forskning kring organisationernas samspel med omvärlden i en allt mer globaliserad tid samt hur människor organiserar sig idag och hur man kan organisera sig för att kunna kanalisera människors engagemang och vilja att ge ideellt av både pengar och arbete. Förhoppningsvis kan detta bli intressant forskning. Jag tror också att det bådar gott t.ex. för den bok som jag är just nu är med och skriver, som ska handla om demokrati och folkbildning i nya och gamla organisationer.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Från Homo Sapiens till Homo Deus?

Artificiell intelligens blir allt mer en fråga som diskuteras i den allmänna debatten och inte bara av specialintresserade. Det är hög tid. En av de författare som har bidragit till att sprida diskussionen kring mänsklighetens framtid, transhumanism och vår historia som art är den israeliske historikern och författaren Yuval Noah Harari som under de senaste åren har gått från att vara en mindre välbekant professor i medeltida krigshistoria till att bli en internationellt känd röst som ständigt frågas om vad han tror om mänsklighetens framtid.

Under hösten hann jag vid sidan av arbetet bland annat med att läsa hans båda senaste böcker: Sapiens: En kort historik över mänsklighetenoch uppföljaren Homo Deus; En kort historik över morgondagen.Hararis ambition är att diskutera hela mänsklighetens historia, och sedan säga någonting om hur den kan komma att utvecklas i framtiden. Naturligtvis kan ingen vara expert på allt detta. Resultatet är dock en tankeväckande och relativt lättläst redog…

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"?

Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblogg…

Spengler

I första världskrigets efterdyningar publicerades en bok som snabbt skulle få spridning över hela Europa, en analys av den västerländska civilisationens historiska läge och framtidsutsikter. Författaren hette Oswald Spengler och boken Västerlandet undergång. Författaren som dittills varit verksam som gymnasielärare, uppvisade en omfattande bildning och en tendens till ofta halsbrytande jämförelser mellan de mest skiftande länder och tidsåldrar. Hans tes var att världshistorien som sådan saknar riktning och att alla försök att betrakta den som en utveckling från längre kulturformer till högre var dömda att misslyckas. Istället var all mänsklig framgång resultatet av ett fåtal historiska högkulturer som till exempel den grekisk-romerska, den indiska, den kinesiska, den egyptiska och den västerländska. Dessa var inte bara åtskilda i tiden och rummet utan även av att skillnaderna i mentalitet mellan dem gjorde det i det närmaste omöjligt att kommunicera över kulturgränserna. Även till syn…