De båda senaste dagarna har jag tillbringat på idrottsrörelsens kursgård Bosön på Lidingö, med en konferens som handlat om forskning om det civila samhället. Inbjudare var Vetenskapsrådet och de svenska ideella organisationernas samarbetsorganisation Ideell Arena. Det handlade alltså om sambandet mellan ideell verksamhet och forskning om ideell verksamhet, och kanske i synnerhet om Vetenskapsrådets ramanslag till forskning om det civila samhället. Forskarna var en blandning av etablerade civilsamhällesforskare, t.ex. Wijkström och Svedberg, och mer eller mindre nya ansikten som kommit in i sammanhanget på senare år, som till exempel undertecknad.
Vilka som fick representera civilsamhället är naturligtvis en minst lika intressant fråga. Begreppet civilt samhälle genererar uppenbarligen en annan grupp personer och organisationer än det traditionella begreppet folkrörelse. Arbetarrörelsens organisationer var tydligt orepresenterade. Nykterhetsrörelsen däremot välrepresenterad, liksom idrotten. Folkbildningen tämligen ojämnt representerad, med Sensus som medarrangör och flera studieförbund helt frånvarande. Inte heller de religiösa samfunden var särskilt välrepresenterade, med undantag av några socialt aktiva frikyrkor. Den sociala sektorn var å andra sidan mycken väl representerad, inte helt överraskande med tanke på den överenskommelse som regeringen efter brittisk förebild har slutit med ett antal ideella organisationer angående just den sociala sektorn, en överenskommelse som verkar bli stilbildande i den politik som nu håller på att ta över det som en gång kallades folkrörelsepolitik.
Den stora behållningen av konferenser var just att träffa alla dessa människor, vilket jag ber att få tacka för. Alla var inte direkt eniga, men intressant nog var den oenighet som märktes inte huvudsakligen mellan forskare och praktiker, utan snarare mellan en del forskare och Vetenskapsrådet, och - som blev uppenbart på slutet - kanske också mellan Vetenskapsrådet och Regeringskansliet.
Ser man till konferensens slutsatser kring framtida forskningsbehov så var själva diskussionen mycket intressant. Bland många forskningsbehov kan nämnas forskning kring organisationernas samspel med omvärlden i en allt mer globaliserad tid samt hur människor organiserar sig idag och hur man kan organisera sig för att kunna kanalisera människors engagemang och vilja att ge ideellt av både pengar och arbete. Förhoppningsvis kan detta bli intressant forskning. Jag tror också att det bådar gott t.ex. för den bok som jag är just nu är med och skriver, som ska handla om demokrati och folkbildning i nya och gamla organisationer.
Vilka som fick representera civilsamhället är naturligtvis en minst lika intressant fråga. Begreppet civilt samhälle genererar uppenbarligen en annan grupp personer och organisationer än det traditionella begreppet folkrörelse. Arbetarrörelsens organisationer var tydligt orepresenterade. Nykterhetsrörelsen däremot välrepresenterad, liksom idrotten. Folkbildningen tämligen ojämnt representerad, med Sensus som medarrangör och flera studieförbund helt frånvarande. Inte heller de religiösa samfunden var särskilt välrepresenterade, med undantag av några socialt aktiva frikyrkor. Den sociala sektorn var å andra sidan mycken väl representerad, inte helt överraskande med tanke på den överenskommelse som regeringen efter brittisk förebild har slutit med ett antal ideella organisationer angående just den sociala sektorn, en överenskommelse som verkar bli stilbildande i den politik som nu håller på att ta över det som en gång kallades folkrörelsepolitik.
Den stora behållningen av konferenser var just att träffa alla dessa människor, vilket jag ber att få tacka för. Alla var inte direkt eniga, men intressant nog var den oenighet som märktes inte huvudsakligen mellan forskare och praktiker, utan snarare mellan en del forskare och Vetenskapsrådet, och - som blev uppenbart på slutet - kanske också mellan Vetenskapsrådet och Regeringskansliet.
Ser man till konferensens slutsatser kring framtida forskningsbehov så var själva diskussionen mycket intressant. Bland många forskningsbehov kan nämnas forskning kring organisationernas samspel med omvärlden i en allt mer globaliserad tid samt hur människor organiserar sig idag och hur man kan organisera sig för att kunna kanalisera människors engagemang och vilja att ge ideellt av både pengar och arbete. Förhoppningsvis kan detta bli intressant forskning. Jag tror också att det bådar gott t.ex. för den bok som jag är just nu är med och skriver, som ska handla om demokrati och folkbildning i nya och gamla organisationer.
Kommentarer