Fortsätt till huvudinnehåll

Wien

Nyss åter ifrån en internationell konferens i Wien på temat kulturpolitikforskning. Ganska – men inte väldigt – bra. Utmärkt organisation. Bra diskussioner. Bra papers men inga som omkastat min världsbild. Irriterande nog fick vi emellertid inte tillgång till dem förrän under konferensen, vilket antagligen var långt ifrån bra för kvalitén på diskussioner och kommentarer. Dessutom var det ganska varmt och wienska universitetsbyggnader verkar inte ha byggt ut sin air-conditioning sedan förra seklets början. I över tretio graders värme känns det lite som svenska järnvägsföretag som inte fattar att deras installationer skall tåla snö.

Wien är å andra sidan en stad som är lätt att uppskatta, även om det också är tämligen lätt att tröttna på vissa mer turistiska inslag, som till exempel att samma ungdomsporträtt av Mozart verkar kunna användas till att sälja i stort sett vad som helst. Hittills har jag dock mest intresserat mig för medeltida och äldre sevärdheter som de tysk-romerska kejsarregelierna och Heliga Lansen. 1800-talets österrikiska kejsarregialier ter sig onekligen som tämligen teatralt bleka kopior i jämförelsen med den symboltyngda heraldik som deras företrädare kunde omge sig med.

Dessutom har jag tillbringat många timmar i de kaffemiljöer som formade män som Trotskij, Freud, Jung, Lenin och Hitler. Dock hörde jag inga diskussioner som avslöjade nästa sekels utveckling. Man kan fråga sig om det även denna gång finns ETT ställe där de utspelar sig.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor. En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållni

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"? Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblo

Ernest Thiel och kulturpolitiken

Ett bra exempel på en person som verkade i gränslandet mellan konstens fält och den ekonomiska maktens var finansmannen och konstnären Ernest Thiel (1859–1947) som genom investeringar i Sveriges industrialisering och malmproduktion i slutet av 1800-talet blev en av Sveriges mest förmögna män. Till en början tedde sig Thiels liv som en rätt typisk, om en mycket framgångsrik, borgerlig karriär. Han föddes i industristaden Norrköping dit föräldrarna invandrat från Belgien, bland annat eftersom hans mor var judinna och Norrköping fortfarande var en av de få svenska städer där judar fick bosatta sig utan att först konvertera. Med tiden gifte han också in sig i Sveriges prominenta judiska släkter. Genom äktenskapet med grosshandlardottern Anna Josephson blev han svåger till bokförläggaren Karl Otto Bonnier, själv en central person i litteraturfältet och förläggare åt bland andra August Strindberg, Verner von Heidenstam, Selma Lagerlöf och Hjalmar Söderberg. Den stora förändringen i Thiels li