Akademiska synpunkter

För ett par dagar sedan firades 200-årsminnet av slaget vid Waterloo, det definitiva slutet på den serie Europeiska krig som följde på franska revolutionen. Inte minst i Sverige har jubileet hamnat i skuggan av senare tiders händelser. Inte ens ute i Europa kan det riktigt jämföras med förra årets minne av första världskrigets utbrott. Att Napoleonkriget hamnat i skuggan av 1900-talets förödelse är knappast förvånande. andra världskriget har förblivit det stora kriget i såväl i Europa som i Nordamerika, Australien, Ryssland och Östasien. Hitler har närmast blivit arketypen av ondska. Samtidigt kan första världskriget kännas igen som 1900-talets urkatastrof, händelsen som lätt bildar horisonten när vi blickar tillbaka på det senaste århundradets händelseutveckling.  Under 1800-talet hade franska revolutionen och Napoleonkrigen en likartad status, och det är lätt att glömma hur mycket av dess efterverkningar som forfarande kan anas i dagens politiska liv. Likt första världs...

Stefan Zweig är idag mest känd för sin självbiografi, Världen av igår , som samtidigt är en skildring av det kosmopoliska Förkrigseuropas och Österrike-Ungerns undergång under världskrigen och 1900-talets totalitära regimer ( jag skrev om den i Tidningen Kulturen för några månader sen ). Under sin livstid var han däremot känd inte minst för sina psykologiskt och skönlitterärt hållna historiska biografier ( Världen av igår är mycket riktigt mer ett slags "Stefan Zweig och hans tid" än en klassisk självbiografi). I julas passade jag på att även läsa hans biografi över den franske revolutionären, politikern och polisministern Joseph Fouché  (publicerad 1929 med titeln Joseph Fouché: Bildnis eines politischen Menschen ). Här går temat på många sätt utöver såväl huvudpersonen som franska revolutionen. Istället handlar det om ett försök från Zweigs sida att analysera det slags männsika som kan bli arkitekten till en polis- och övervakningsstat, ett ämne som var nog så relevant ...