Akademiska synpunkter

Läser om Robert N. Bellahs klassiska artikel Civil Religion in America , en artikel som har blivit klassisk för sin beskrivning av religionens roll i amerikansk politik och samhällsliv. Här handlar det inte främst om kyrkor och specifika religiösa  grupper, utan om religionen i dess mest allmänna form som förekommer i publika uttalanden och seremonier, när politiker och andra offentliga personer refererar till Gud, men samtidigt undviker att refererea till någon specifik religion: "In God we trust!", "One nation under God". Den civila religionen började i en skärningsfältet mellan ospecificerad kristendom och upplysningsdeis, Senare tog den formen av referenser till en allmän judisk-kristen tradition. Metaforer från Gamla Testamentet adopterades in i en amerikansk självbild där amerika blev det nya Isreal befolkat av ettt utvalt folk som utvandrat ur det gamla Europas metaforiska Egypten. Idag är referenserna än vidare, men referenserna till Gud finns fortfara...

Denna termins forskningsinsats  har för min del varit att göra en grundlig genomgång av utvalda dokument ur de senaste hundra årens politik i kulturarvs- och kyrkofrågor, med tonvikt på hur staten har relaterat till Svenska kyrkans kulturarv. Att jag faktiskt tycker att det har varit väldigt spännande visar förmodligen att jag är rätt person för jobbet. Det första som slog mig är hur mycket som har varit konstant: framförallt fokuset på sockenkyrkornas värde för den lokala identiteten tillsammans med övertygelsen om att alla äldre kyrkor är värda att skyddas av staten. I frågan om kyrkans relation till staten skedde det däremot en helomvändning i mitten av 1900-talet; från en övertygelse om att kyrkan var allt för viktig för att befrias från banden till staten (det tog drygt 20 år från biskopparnas beslut att stödja medborgarnas rätt att fritt lämna kyrkan tills dess att riksdagen accepterade denna form av religionsfrihet) till en ny konsensus om att statskyrkan inte var förenli...