Fortsätt till huvudinnehåll

Kulturutredningen (igen)


I förrgår skrev jag om Kulturutredningen och om de remissvar som det var deadline för igår. Det blev några stycken i alla fall. Tillräckligt många för att jag ska vara skeptisk till att alla som kommenterade den i morgonens tidningar verkligen läst dem. Maria Schottenius på DN Kultur säger å andra sidan rakt ut att kommuner och landsting inte borde få ha något inflytande över kulturpolitiken. Hon "litar inte en sekund på att det runt om i Sverige finns kommun- och landstingspolitik som på ett seriöst sätt kan bedöma konstnärlig halt så att 1,2 miljarder går dit de ska."

Kulturekonomen Tobias Nilsén har däremot frågat merparten av de kommunala och regionala kulturcheferna vad de tycker, och det visar sig att de är ganska positiva (artikel på Newsmill). Eftersom merparten av landets kulturinstitutioner är kommunala bibliotek, länsmuseer, länsteatrar osv. så är det inte helt irrelevant.

Däremot tvivlar inte Schottenius på Kulturutredningens betydelse. Hon menar att det är "förödande i att kvalitetsmålet strukits [...] Varför utöva konst över huvud taget om ingen ställer anspråk på att det har ett konstnärligt värde?". Jag håller i och för sig med om att kulturpolitiken bör syfta bl.a. till att stödja kvalitet i konsten. Men jag inbillar mig inte att konsten står och faller med att ordet kvalitet nämns i de kulturpolitiska målen. Med tanke på att det togs med där 1995 (inte 1974 som Schottenius tycks tro) så skulle det vara ganska anmärkningsvärt.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor. En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållni...

8 filosofiska texter

För ett par år sedan tillfrågades jag om jag ville vara med i en filosofisk antologi, eller snarare en antologi om filosofi. Förutsättningarna var sådana att jag inte gärna tackade nej: "De enda rekommendationer vi gav var: Skriv som om detta vore din sista text, skriv om något som känns angeläget, göm dig inte bakom teknisk apparatur eller någon annans penna utan gestalta din övertygelse med dina egna ord, gör en filosofisk undersökning snarare än en distanserad betraktelse, skriv innerligt snarare än akademiskt. Våga visa dig." Jag är inte säker på att jag lyckades på alla punkter. Nu ligger texten dock där den ligger och antologin pressenteras nu på onsdag av bokförlaget Anomali . Någonting som jag är säker på är att det är ett sant nöje att finnas med i detta sammanhang : "Dan Munter beskriver, genom brottsstycken av polemik och gestaltning, filosofins meningslöshet, arrogans och introverta karaktär. Han försöker visa hur en del av den filosofi som idag bedrivs inte...

Reclaiming art in the age of artifice

Läste nyligen färdigt Reclaiming art in the age of artific e av den kanadensiske författaren J.F. Martel. Det här är en intressant och tankeväckande bok för var och en som ägnat en tanke åt frågor om vad konst egentligen är och vad den fyller för funktion för oss som människor. Martels svar är på många sätt otidsenligt, eller åtminstone sådant att det går emot mycket av vad som har sagts i den kulturpolitiska offentligheten de senaste femtio åren eller så, på båda sidor av Atlanten. Hans tes är att konst är i grunden obegriplig, eller åtminstone mångtydig, utan tydlig tolkning, och att den står i motsats inte bara till offentlig styrning, utan också att verklig konst inte kan ha en allt för tydlig och styrande intention ens från konstnären. Istället utgår han ifrån vad många konstnärer genom historien har sagt om att verket växer fram som av sig själv, att de inte från början vetat exakt vart de var på väg med verket utan istället följt en inre logik som utvecklat sig under arbetets gå...