Akademiska synpunkter

För ett par år sedan skrev jag en kort essä om Ernst Jüngers roman På Marmorklipporna . Denna publicerades i Tidningen Kulturen , men verkar inte längre vara tillgänglig på deras nätsidor. Eftersom Ernst Jünger fortfarande är en intressant person och de frågor om makt, motstånd och totalitärianism som han tar upp är ständigt aktuella så lägger jag istället ut min text här på bloggen:  "Ernst Jünger gjorde sin debut som författare redan 1920 med krigsskildringen I stålstormen , och levde och verkade ända fram till 1998. Hans skrivande präglas genomgående av en distanserad hållning till det omgivande samhället, och en stor del av det kretsar kring mötet mellan krigarens hederskänsla och det moderna samhället. Ofta kan man ana hur detta bottnar i mötet mellan hans eget perspektiv på världen – format av det tidiga 1900-talet och Första Världskriget – och de senare tider som han mötte under ett århundrade präglat av snabba förändringar. I Glasbin handlar det om mötet mellan en officer

Bo Stråth skriver i  Union och Demokrati  (som jag av en slump kommit att läsa i översättning på nynorsk) om skillnaderna mellan norsk och svensk kultur under unionstiden. Norsk romantisk nationalism höll till vänster, medan svensk höll till höger. Unionen överlevde eftersom den dominerande politiska kraften i båda länderna var pragmatiskt liberalkonservativ. I Norge formerades en allians mellan näringsliv, politik och akademi. I Sverige var det enligt Stråth snarare en allians mellan ämbetsmän, adel, näringsliv och politik. Akademin spelade kring sekelskiftet en mycket mer begränsad roll som politisk idégenerator än i Norge, trots att dess verksamhet var mer omfattande och etablerad. I Sverige framträdde frikyrkan som självständig social kraft. I Norge saknades högkyrkligheten - och därmed motsvarighet till den svenska ungkyrkligheten. Istället var intellektuell sekularism en starkare oppositionell social kraft, medan lågkyrkligheten  var det normala.  I bakgrunden till dessa skillnad

Bland flera olika forskningsinriktningar just nu har jag börjat intressera mig för relationen mellan begreppen kultur och politik under 1900-talets första decennier. I sin utmärkta historia över begreppet "kulturpolitik" i svenska språket nämner My Klockar-Linder att den tyskvänlige statsvetarprofessorn Rudolf Kjellén under Första Världskriget talade om detta krig som en "kulturpolitisk kamp". Hon drar slutsatsen att han uppenbarligen menade något annat med detta ord än vad de flesta skulle göra idag. Tyvärr går hon dock inte på djupet in på vad han faktiskt menade. De senaste månaderna har jag tagit mig tiden att läsa ett par av Kjelléns huvudverk, nämligen Staten som  li fsfor m och  Värld skrigets politiska problem, båda skrivna medan Första Världskriget pågick. Sista kapitlet i den sistnämnda använder just ordet "kulturpolitik" i rubriken och handlar om vad man idag kanske skulle beskriva som skillnaden i politisk kultur mellan västmakterna, centralma