Akademiska synpunkter

Precis före jul tillsatte regeringen en utredning för att ta fram vad man beskriver som en svensk kulturkanon. För en kulturpolitisk forskare är detta en ganska intressant åtgärd, inte minst eftersom den bryter med mycket av de senaste femtio årens kulturpolitik. Ännu mer intressanta är kanske alla de förhoppningar och farhågor som knutits till idén de senaste åren. För det första är det inte helt klart hur man ska uppfatta begreppet kanon i det här sammanhanget. Historiskt har begreppet en bakgrund i de judisk-kristna kanoniska skrifter som finns i Bibeln, en kanon som sammanställdes av både nya och ibland mycket gamla texter framförallt under romersk tid. Det finns emellertid också en litterär kanon. Enligt egyptologen Jan Assmann uppstod tanken om en litterär kanon i en mening som liknar den moderna i Alexandria under århundradena före Kristi födelse, alltså parallellt med den judiska skriftkanon. Lärda började skilja på de grundläggande litterära verken och de senare verk som komme