Akademiska synpunkter

Min korta essä om Nietzsches Tragedins födelse finns sedan någon vecka publicerad i Tidningen Kulturen . " När jag var strax under trettio läste jag väldigt mycket Nietzsche. Jag samlade också på mig flera av banden i de samlade verk som gavs ut på svenska av Symposion i början av 2000-talet. Särskilt  Bortom gott och ont  gjorde starkt intryck, inte därför att jag skulle hålla med Nietzsche, utan därför att hans angrepp på etik och samhällelig harmoni är så pass starkt att det över hundra år senare fortfarande är omskakande, i alla fall om man tar det på allvar. På senare år har jag av akademiska skäl läst om  Historiens nytta och skada , och nu senast  Tragedins födelse . Den senare har stått i min bokhylla i snart 15 år. Jag har för mig att jag börjat läsa den en eller ett par gånger. Det är dock först i år som jag faktiskt läst den. Nu slås jag av hur inflytelserik den faktiskt har varit under de snart 150 år som har gått sedan den gavs ut första gången." Hela tex

Idag publicerades min artikel om svenska världskulturmusseer och diskussioner kring dem i International Journal of Cultural Policy ( open access här ). Jag går bland annat in på bakgrundshistorien till att Världskulturmuseet i Göteborg grundades för snart 20 år sen, analyserar en mer eller mindre permanent utställning på museet, och diskussionerna i svensk press för några år sen kring världskulturmusserna och förslaget att slå samman Östasiatiska, Medelhavsmuseet, och Folkens Museum, i Stockholm. Det här är en artikel som jag inspirerades till eftersom jag hade det stora nöjet att besöka museet några gånger under resor till Göteborg de senaste åren. Möjligen började jag skissa på den på tåget för runt ett och ett halvt år sen. Debatten kring museet har jag dock följd under många år, och de utredningar, regeringsdokument och riksdagsdebatter som vitnar om diskussionerna kring dess grundande studerade jag redan när jag i början av 2000-talet arbetade med min doktorsavhandling om svens