Fortsätt till huvudinnehåll

Demokratin och tiden


Just nu tillbringar jag dagarna bl.a. med den ganska angenäma uppgiften att läsa forskningsartiklar som dyker upp när man letar efter civilsamhälle, folkrörelser, bildning och demokrati i internationella forskningsdatabaser.

En intressant sak som dök upp idag var tidskriften Time & Society´s resention av W. E. Scheuermans Liberal Democracy and the Social Acceleration of Time (Johns Hopkins University Press). Scheuerman analyserar den liberala demokratin utifrån dess relationer till tid. Den lagstiftande makten är, enligt hans mening, tämligen långsiktigt framtidsorienterad. Den verkställande makter brukar tänkas som den som skall kunna agera i nuet, om än med hänsyn till framtiden. Den dömande makten är å andra sidan bakåtsyftande. Visserligen skapar den prejudikat men den den gör detta genom att bedöma fall som redan inträffat med utgångspunkt i existerande lagstiftning. Vad händer i så fall när politikens tidsperspektiv förkortas, förändringshastigheten ökar och framtidens förutsägbarhet minskar. Svaret är inte helt enkelt. Scheuerman menar att demokratin behöver förstärkas genom nya roller för det civila samhället och för elektronisk direktkontakt med medborgarna. Det är dock inte ens självklart vart utvecklingen är på väg, eller ens hur vår tidsuppfattning förändras, även om många menar att så är fallet. Frågan är i alla händelser intressant.

Själv medverkar jag i nästa nummer av den någon mindre illustra Nordisk Kulturpolitisk Tidskrift med en artikel om relationen till tid och historia i svenska statens försvar av svenska språket (Tillägg 2011-09-26: nu tillgänglig här).

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor. En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållni...

Svenska kyrkan och samkönade äktenskap

Det verkar som att regering och riksdag kommer att komma fram till en kompromiss i stil med den jag tog ställning för för en tid sedan ( här ). En könsneutral äktenskapslagstiftning är som jag ser det fullt rimlig men måste kombineras med full religionsfrihet för samfunden och helst också med bibehållen vigselrätt, ett förfarande som trots allt har både traditionen och folkmajoriteten bakom sig. Vad jag inte förstår är svenska kyrkans ställningstaganden (eller brist på ställningstaganden som det faktiskt handlar om). De tar alltså ställning mot samkönade äktenskap men försöker få det att framstå som motsatsen. De kommer att välsigna samkönade par som i lagens mening gifter sig men vägra viga dem, ett i sanning märkligt hårklyveri. Jag kan själv inte ställning i den bibelexegetiska frågan, som främst handlar om att tolka vad det egentligen var som pågick i Sodom och Gomorra , och framförallt vilka handlingar som pågick där som gjorde det motiverat för Gud att förstöra städerna. Spekulat...

"Det civila samhället"

Nu har jag återigen hört en svensk politiker göra sig lustig över ordet "civilt samhälle". "Är resten av samhället militärt?" frågar man sig. Som så många andra direktlån ifrån engelskan låter det onekligen lite märkligt på svenska. Men det betecknar något som vi annars inte skulle ha ord för. Hela fenomenet låter konstigt i många svenska öron. Dess nu flera decennier långa historia som svenskt begrepp, sedan det lånades in i den akademiska diskursen, tecknas bl.a. i Filip Wijkströms & Tommy Lundströms utmärkta bok Den ideella sektorn, Organisationerna i det civila samhället . Vad det civila samhället står i motsats till är naturligtvis inte enbart det militära, utan staten som helhet. Ett civilt samhälle förutsätter således att staten är en avskild del av samhället och inte, som ibland i svenskt språkbruk, uppfattas som synonymt med samhället. I viss mening är "civilt samhälle" således inte bara en översättning av "civil society" utan faktis...