Fortsätt till huvudinnehåll

Tillbaka till Thermopyle

Jag tog ju som bekant filmen 300 i moraliskt försvar redan innan jag hade sett den. Någon vidare bra film är det dock inte. Den historiska ackuratessen är det som alla säkert insett inte särskilt mycket bevänt med. När det gäller skildringen av perserna är den bokstavligen inte korrekt någonstans. Det närmaste den kommer är att 1000 000 perser följde Xerxes till Thermopyle, vilket är vad Herodotos skrev (men siffran är förmodligen överdriven och namnet grekiserat). De lakoniska replikerna gör sig å andra sidan bra till den serietidningsartade stilen. De flesta riktigt bra replikerna är för övrigt också Herodotos, inte Frank Miller. Slutsatsen är förmodligen att det är en god idé att använda den sortens klassiska citat i historiska actionfilmer. Vikingatida sagacitat skulle antagligen också funka. Även skildringen av uppfostran i Sparta funkar bra i den medvetet nyanslösa stilen. Dock har nyanslösheten gått väl långt när alla som är goda också snygga, vältränade och unga medan ondingar kan kännas igen på sin grå vårtiga hy, sina missbildningar, vassa tänder eller på att de uppfyller alla upptänkliga klichéer av homosexuella. Alla gamla människor är dessutom antingen direkt onda eller bara allmänt mesiga. Stridsscenerna är visserligen ofta bra, men räcker inte för att uppehålla intresset filmen ut. 300 män försvarar ett bergspass mot blandade halvmänskliga monster är faktiskt inte ens särskilt nydanande som datorspel, än mindre som film, och så värst mycket annat händer inte. Då föredrar jag nog när actionfilmer är åtminstone något mer realistiska och nyanserade … som till exempel Sagan om Ringen, Kill Bill eller Batman Begins.

Kommentarer

Anonym sa…
Kan bli svårt med realism när filmen faktiskt baseras på en serie och inte på herodotos berättelser som grund....det ska vara klart vilka som är onda och goda och det ska vara överdrivet. Det är det som gör filmen vacker. Skulle inte bli lika skräckinjagande om "the immortals" var ett gäng adoniskopior med superdisciplin? Dem ska göra bort sig, ställa sig under likhögen och vara fula, det bidrar till upplevelsen.

Populära inlägg i den här bloggen

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor. En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållni...

Svenska kyrkan och samkönade äktenskap

Det verkar som att regering och riksdag kommer att komma fram till en kompromiss i stil med den jag tog ställning för för en tid sedan ( här ). En könsneutral äktenskapslagstiftning är som jag ser det fullt rimlig men måste kombineras med full religionsfrihet för samfunden och helst också med bibehållen vigselrätt, ett förfarande som trots allt har både traditionen och folkmajoriteten bakom sig. Vad jag inte förstår är svenska kyrkans ställningstaganden (eller brist på ställningstaganden som det faktiskt handlar om). De tar alltså ställning mot samkönade äktenskap men försöker få det att framstå som motsatsen. De kommer att välsigna samkönade par som i lagens mening gifter sig men vägra viga dem, ett i sanning märkligt hårklyveri. Jag kan själv inte ställning i den bibelexegetiska frågan, som främst handlar om att tolka vad det egentligen var som pågick i Sodom och Gomorra , och framförallt vilka handlingar som pågick där som gjorde det motiverat för Gud att förstöra städerna. Spekulat...

Reclaiming art in the age of artifice

Läste nyligen färdigt Reclaiming art in the age of artific e av den kanadensiske författaren J.F. Martel. Det här är en intressant och tankeväckande bok för var och en som ägnat en tanke åt frågor om vad konst egentligen är och vad den fyller för funktion för oss som människor. Martels svar är på många sätt otidsenligt, eller åtminstone sådant att det går emot mycket av vad som har sagts i den kulturpolitiska offentligheten de senaste femtio åren eller så, på båda sidor av Atlanten. Hans tes är att konst är i grunden obegriplig, eller åtminstone mångtydig, utan tydlig tolkning, och att den står i motsats inte bara till offentlig styrning, utan också att verklig konst inte kan ha en allt för tydlig och styrande intention ens från konstnären. Istället utgår han ifrån vad många konstnärer genom historien har sagt om att verket växer fram som av sig själv, att de inte från början vetat exakt vart de var på väg med verket utan istället följt en inre logik som utvecklat sig under arbetets gå...