Forskningen om demokratiska lärprocesser i ideella organisationer fortsätter. Nu i helgen sitter jag för andra året i rad och studerar de demokratiska processerna på Sveroks (Sveriges roll och konfliktspelsförbunds) riksmöte. Igår kväll diskuterades för- och nackdelar med Schulzemetoden för omröstningar. Idag är det diskussioner i smågrupper och vi har gått från att diskutera matematiska omröstningsmodeller till processledarledd diskussion om nya förslag. Eftersom jag inte lär vara den ende som bloggar om mötet bryter jag knappast mot några forskningsetiska regler genom att säga något här. Uppkoplade laptops fyller möteslokalen (men irriterande nog verkar nätverket inte funka på hotellrummen).
Det ämne jag hittills har hört mest om är Ungdomsstyrelsens bidragsgivning och oron över att reglerna kan ändras på sätt som gör det svårare för Sverok, t.ex. genom att missgynna blandningen av personer över och under 25 års ålder i samma föreningar. Personligen funderar jag på hur denna och andra ideella organisationer i Sverige påverkas av statsbidragens roll i deras ekonomi. Jag tror att jag kommer att skriva mer om det framöver. I den närmaste framtiden blir det dock vetenskapliga artiklar om demokrati som erfarenhetsbaserad kunskap, samt om grundandet av nya studieförbund. Någonting som jag har skrivit om tidigare är hur statliga administrativa uppdelningar påverkar vår syn på kultursektorn. Nu hör jag allt fler som talar om att det behövs en särskild organisation för spel som kultur, skild från ungdomsorganisationen Sverok. Intressant.
För den som undrar varför jag lägger så mycket tid på Sverok kan jag bara antydningsvis lägga upp det här diagrammet som visar antal medlemmar i åldrarna 13-25 som olika ungdomsorganisationer i sina bidragsansökningar anmält till Ungdomsstyrelsen (informationen från Ungdomsstyrelsen). Förut har jag lagt ut det för att visa på de politiska ungdomsförbundens minskande andel av ungdomsorganisationerna i Sverige. Nu lägger jag till en kurva med Sveroks medlemsutveckling enligt samma källa. Vad man lär sig som Sverokaktiv har alltså en viss relevans i sig, för att inte tala om relevansen i att förstå eventuella skillnader mellan denna och andra organisationer.
Det ämne jag hittills har hört mest om är Ungdomsstyrelsens bidragsgivning och oron över att reglerna kan ändras på sätt som gör det svårare för Sverok, t.ex. genom att missgynna blandningen av personer över och under 25 års ålder i samma föreningar. Personligen funderar jag på hur denna och andra ideella organisationer i Sverige påverkas av statsbidragens roll i deras ekonomi. Jag tror att jag kommer att skriva mer om det framöver. I den närmaste framtiden blir det dock vetenskapliga artiklar om demokrati som erfarenhetsbaserad kunskap, samt om grundandet av nya studieförbund. Någonting som jag har skrivit om tidigare är hur statliga administrativa uppdelningar påverkar vår syn på kultursektorn. Nu hör jag allt fler som talar om att det behövs en särskild organisation för spel som kultur, skild från ungdomsorganisationen Sverok. Intressant.
För den som undrar varför jag lägger så mycket tid på Sverok kan jag bara antydningsvis lägga upp det här diagrammet som visar antal medlemmar i åldrarna 13-25 som olika ungdomsorganisationer i sina bidragsansökningar anmält till Ungdomsstyrelsen (informationen från Ungdomsstyrelsen). Förut har jag lagt ut det för att visa på de politiska ungdomsförbundens minskande andel av ungdomsorganisationerna i Sverige. Nu lägger jag till en kurva med Sveroks medlemsutveckling enligt samma källa. Vad man lär sig som Sverokaktiv har alltså en viss relevans i sig, för att inte tala om relevansen i att förstå eventuella skillnader mellan denna och andra organisationer.
Kommentarer