Akademiska synpunkter

Understreckare i SvD 19 april 2006 05:30 Vad är egentligen ett universitet? Vad är det som skiljer ett universitet från t.ex. en högstadieskola eller ett forskningsinstitut? Att definiera positivt laddade begrepp innebär mer än att beskriva vad de är. Även om den pågående EU-anpassningen av universiteten inte väcker samma upprörda känslor som reformen 1968 är detta kanske rätt tillfälle att reflektera över vad universiteten blivit – och skulle kunna bli. För den engelske 1800-talskardinalen John Newman var universitetets syfte att ”förbereda [studenten] för att fylla varje post med heder och bemästra varje ämne”. (citat från John Newman: The Idea of a Universiyty) http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_12406443.asp

------------------------------------------------- Sverige: Enligt gratistidningen Extra Östergötland väljer flera riksdagspartier att inte ställa upp i valet i flera av länets kommuner. Det handlar inte om att de misströstar om att komma med i fullmäktige – där sitter de redan – utan om att de bokstavligt talat inte har några kandidater att ställa upp med. Åtminstone tre av de nuvarande riksdagspartierna är numera inte längre riksteckande i den mening som ordet hittills använts. 2006 tycks med andra ord vara året då de rikstäckande partiorganisationerna började rullas tillbaka. Världen: Kinas president Hu Jingtau äter middag med Bill Gates. Först imorgon träffar han Gerorge Bush. På båda mötena kan man förmoda att det finns mycket att diskutera, varav troligen somligt som kan bli tämligen avgörande för världsläget. Konflikten mellan USA och Iran trappas upp.

Bläddrar i vänstertidskriften Arena. Inte särskilt mycket förvånar mig. Möjligen kan man tycka att Magnus Linton i sin ledare ger uttryck för en alldeles ny form av fördomsfullhet när han ger sig in i en diatrib över ”människor som inte dansar”. Sådant är tydligen ett alldeles särskilt uttryck för reaktionär kultursyn. Människor som inte dansar gör motstånd mot vad han kallar ”intimiseringen av det offentliga rummet” och tydligen betraktar som någonting positivt. I-poden sägs vara på väg att ge rytm åt västvärlden och den klassiska bildningen kommer att ersättas av ”förmågan att skönt synka sitt kött med andras”. ”De som inte dansar” är förlegade och ”har ingen som helst att se fram emot”. ”Världen är en köttkvarn”. För egen del har jag aldrig gjort anspråk på att vara någon puritan och visst händer det att jag dansar. Jag lyssnar också allt som oftast på musik i bärbar musikspelare. Den musik jag ibland avnjuter torde vara tämligen blandad och kan antagligen kallas åtskilliga saker, m...

Förtroende är ett av de centrala inslagen i ett politiskt system. Italien är nu den andra västliga demokrati där valresultat ifrågasatts på bred front. Låt vara att USA är en väsentligt mer stabil demokrati än Italien och att de flesta västländer inte är till närmelsevis lika polariserade som de här båda – i de flesta västländer står den systemifrågasättande kritiken snarare mot USA eller globaliseringen än emot den egna regeringen – men det ändå på många sätt oroande. Det regelbundna och allmänt accepterade legitima överlämnandet av makt är ett av de centrala dragen i ett fungerande demokratiskt system.

Dagens nyhet tycks vara att president Bush på extremt långt håll kan anses vara värmlänning. Detta mötte mig som förstasidesnyhet i morgontidningen och hade även tillägnats ett helt uppslag. Svenskarna må ogilla Bush men han dominerar i alla händelser medvetandet hos tämligen många. Det är knappast eurocentriska vi är.

Nationernas tid är förbi och nätverksamhället håller på att födas. Industrialismen är slut och informationsteknologi kommer att prägla den sena kapitalismen (ett ord som implicerar att än större omvälvningar väntar runt hörnet). Vi har alla hör de här beskrivningarna. Dess värre tenderar man ofta att ignorera den nationella suveränitetens betydelse i dessa sammanhang. Att diktaturer som den kinesiska gör sitt bästa för att försvara sin kontroll över sina undersåtar även på Internet är väl känt. Suveräniteten får emellertid betydelse i informationssamhället också på andra sätt. Den arabiska TV kanalen al Yasira är ett exempel på detta. Den ses över hela den arabisktalande världen, vilket i ökande utsträckning också innefattar Europa och USA. Samtidigt sänds den från det lilla emiratet Qatar. I detta fall har suveräniteten en annan betydelse än i nationalstaternas historiska epok, men lika fullt en betydelse. Om Qatar inte hade varit en självständig stat är det inte troligt att detta had...

Enligt en nyligen utgiven rapport från Högskoleverket har det skett en förändring i vad svenska elever lär sig i skolan. De lär sig mindre fakta och ämneskunskaper men är å andra sidan bättre på att arbeta i grupp och göra presentationer inför publik. Vad jag förstår är detta faktiskt vad Skolverket strävat efter i över ett decennium: en skola mer inriktad på processer, informationssökning och presentation. Jag har till och med hört argumentet att det i en tid när information ständigt finns tillgänglig men samtidigt har ett tydligt bäst-före-datum är viktigare att kunna finna information än att kunna den utantill. Det är naturligtvis helt sant. Som Sherlock Holmes uttryckte saken bör en man kunna det han behöver dagligen. Det han behöver mindre ofta kan han nöja sig med att ha i sitt bibliotek. Dess värre är det dock tveksamt om skolan ens kan lära ut det man behöver dagligen. Enligt Högskoleverket är det till och med en ansenlig andel av de som går ut gymnasiet som varken kan läsa, rä...