Fortsätt till huvudinnehåll

Kulturskaparna.com

Rasmus Fleischer gör här en intressant reflektion kring hur begreppen "konstnär", "kulturarbetare", "kulturskapare" o.s.v. har använts i svensk kulturdebatt och kulturpolitik. Avgjort läsvärt! Funderar på hur motsvarande begrepp har använts på andra språk. Med tanke på hur begreppen "creator" och "creative" har använts i engelskan på senare år - t.ex. i "creative commons" - så är det kanske inte överraskande att begreppet kulturskapare har blivit populärt just nu. Begreppet "kulturarbetare" torde däremot vara i det närmaste unikt för svenskan, och till sist på väg bort. Anledningen till reflektionen är dock nätverket kulturskaparna.com, som mycket riktigt är ett nätverk till försvar för den kommersiella upphovsrätten, den som möjliggör en marknad för immateriella produkter.

Kommentarer

Sophia B sa…
Funderar över hur hårt jag skall tolka "den kommersiella upphovsrätten, den som möjliggör en marknad för immateriella produkter."
Jag tror nog att det skulle finnas en marknad även annars, men den skulle se annorlunda ut.
Jag borde nog ha skrivit "hittills möjliggjort". Samtidigt tycker jag att det står klart att upphovsrätten är en förutsättning för de marknader för immateriella rättigheter sm vi har sett det senaste seklet. Den korrekta frågan är naturligtvis om - och i så fall hur - marknader ska möjliggöras i framtiden.

Populära inlägg i den här bloggen

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor. En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållni...

8 filosofiska texter

För ett par år sedan tillfrågades jag om jag ville vara med i en filosofisk antologi, eller snarare en antologi om filosofi. Förutsättningarna var sådana att jag inte gärna tackade nej: "De enda rekommendationer vi gav var: Skriv som om detta vore din sista text, skriv om något som känns angeläget, göm dig inte bakom teknisk apparatur eller någon annans penna utan gestalta din övertygelse med dina egna ord, gör en filosofisk undersökning snarare än en distanserad betraktelse, skriv innerligt snarare än akademiskt. Våga visa dig." Jag är inte säker på att jag lyckades på alla punkter. Nu ligger texten dock där den ligger och antologin pressenteras nu på onsdag av bokförlaget Anomali . Någonting som jag är säker på är att det är ett sant nöje att finnas med i detta sammanhang : "Dan Munter beskriver, genom brottsstycken av polemik och gestaltning, filosofins meningslöshet, arrogans och introverta karaktär. Han försöker visa hur en del av den filosofi som idag bedrivs inte...

Reclaiming art in the age of artifice

Läste nyligen färdigt Reclaiming art in the age of artific e av den kanadensiske författaren J.F. Martel. Det här är en intressant och tankeväckande bok för var och en som ägnat en tanke åt frågor om vad konst egentligen är och vad den fyller för funktion för oss som människor. Martels svar är på många sätt otidsenligt, eller åtminstone sådant att det går emot mycket av vad som har sagts i den kulturpolitiska offentligheten de senaste femtio åren eller så, på båda sidor av Atlanten. Hans tes är att konst är i grunden obegriplig, eller åtminstone mångtydig, utan tydlig tolkning, och att den står i motsats inte bara till offentlig styrning, utan också att verklig konst inte kan ha en allt för tydlig och styrande intention ens från konstnären. Istället utgår han ifrån vad många konstnärer genom historien har sagt om att verket växer fram som av sig själv, att de inte från början vetat exakt vart de var på väg med verket utan istället följt en inre logik som utvecklat sig under arbetets gå...