Fortsätt till huvudinnehåll

Nordiska museet

Magdalena Hillström disputerade i fredags (vid Tema Kultur och Samhälle på Linköpings universitet) på en mycket välskriven avhandling om Nordiska museets tillblivelsehistoria. Den främsta fördelen med avhandlingen är egentligen den gedigna bearbetningen av relevanta personernas brevsamlingar och liknande material. Det framgår bland annat att Nordiska museet – som började som ett privatfinansierat projekt drivet av kulturdebattören Arthur Hazelius – från början hade tämligen oklara relationer till både staten och nationen. Hazelius var redan känd för sina insatser i den språkpolitiska debatten, där han arbetat för att genom stavningsreformer föra de skandinaviska språken närmare varandra, och museets namn antyder fortfarande att det i vart fall inte rörde sig om något nationellt projekt med anknytning till svenska staten. Själva verksamheten finansierades främst av privata gåvor som i stor utsträckning samlats in från Stockholms borgerskap. Av avhandlingen framgår dessutom att representanter för statliga riksantikvarieämbetet redan från början motarbetade verksamheten eftersom den uppfattades som en konkurrent. Över lag är den här diskussionen betydligt mer givande än någon modern diskussion kring museernas roll i samhället, inte minst som den pekar på komplexiteten i både organisationen och budskapet.

Även själva disputationen var förvånansvärt intressant eftersom den innefattade en givande diskussion kring vilka intentioner man som forskare kan tillskriva historiska aktörer. Under middagen hade jag också nöjet att träffa författaren till den här artikeln om avhandlingen. Det verkar som att vi är intresserade av lite olika aspekter men för den som inte orkar läsa själva avhandlingen är det läsvärt ändå.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor. En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållni...

Svenska kyrkan och samkönade äktenskap

Det verkar som att regering och riksdag kommer att komma fram till en kompromiss i stil med den jag tog ställning för för en tid sedan ( här ). En könsneutral äktenskapslagstiftning är som jag ser det fullt rimlig men måste kombineras med full religionsfrihet för samfunden och helst också med bibehållen vigselrätt, ett förfarande som trots allt har både traditionen och folkmajoriteten bakom sig. Vad jag inte förstår är svenska kyrkans ställningstaganden (eller brist på ställningstaganden som det faktiskt handlar om). De tar alltså ställning mot samkönade äktenskap men försöker få det att framstå som motsatsen. De kommer att välsigna samkönade par som i lagens mening gifter sig men vägra viga dem, ett i sanning märkligt hårklyveri. Jag kan själv inte ställning i den bibelexegetiska frågan, som främst handlar om att tolka vad det egentligen var som pågick i Sodom och Gomorra , och framförallt vilka handlingar som pågick där som gjorde det motiverat för Gud att förstöra städerna. Spekulat...

"Det civila samhället"

Nu har jag återigen hört en svensk politiker göra sig lustig över ordet "civilt samhälle". "Är resten av samhället militärt?" frågar man sig. Som så många andra direktlån ifrån engelskan låter det onekligen lite märkligt på svenska. Men det betecknar något som vi annars inte skulle ha ord för. Hela fenomenet låter konstigt i många svenska öron. Dess nu flera decennier långa historia som svenskt begrepp, sedan det lånades in i den akademiska diskursen, tecknas bl.a. i Filip Wijkströms & Tommy Lundströms utmärkta bok Den ideella sektorn, Organisationerna i det civila samhället . Vad det civila samhället står i motsats till är naturligtvis inte enbart det militära, utan staten som helhet. Ett civilt samhälle förutsätter således att staten är en avskild del av samhället och inte, som ibland i svenskt språkbruk, uppfattas som synonymt med samhället. I viss mening är "civilt samhälle" således inte bara en översättning av "civil society" utan faktis...