Fortfarande fast i studenternas uppsatsslutspurt samtidigt som mängden egen forskning jag borde ägna mig åt istället tornar upp sig allt mer.
Hur kommer det sig att vuxna människor på universitetetsnivå får för sig att använda Wikipedia som källa i akademiska uppsatser? Jag brukar själv använda den privat och rättar den även när jag tycker att den har fel. Vid ett tillfälle har jag dessutom hittat långa stycken av en av mina egna texter där, utan källhänvisning. Jag orkade inte bråka, men la i alla fall in en hänvisning. Har man ändrat lite i den några gånger blir man instinktivt medveten om hur felbar den är. En wiki är inte bättre än sina användare. Följaktligen är den engelska versionen ett antal gånger bättre en den svenska, om inte annat så därför att dess användare är så många fler. Ändå envisas folk med att tro att den skulle kunna användas som faktakälla. Märkligt.
Nästa korståg riktar sig mot Nationalencyklopedin. Där vet man visserligen vems fel det är när saker och ting inte stämmer, men det blir man ju bara deprimerad av. Den är i alla händelser mer än lovligt tendensiös och har kanske just därför i allmänhet väldigt nära bäst före datum.
I Wikipedia är det naturligtvis ens eget fel om felaktigheterna står kvar när man är färdig. Det känns betydligt mindre störande. Snarare erbjuder den ett slags demokratiserad möjlighet för alla att känna att de gör en insats för folkbildningen. Som universitetslärare känner man sig betydligt mera nöjd när ens studenter deltar i ett sådant arbete än när de litar blint på dess resultat.
Hur kommer det sig att vuxna människor på universitetetsnivå får för sig att använda Wikipedia som källa i akademiska uppsatser? Jag brukar själv använda den privat och rättar den även när jag tycker att den har fel. Vid ett tillfälle har jag dessutom hittat långa stycken av en av mina egna texter där, utan källhänvisning. Jag orkade inte bråka, men la i alla fall in en hänvisning. Har man ändrat lite i den några gånger blir man instinktivt medveten om hur felbar den är. En wiki är inte bättre än sina användare. Följaktligen är den engelska versionen ett antal gånger bättre en den svenska, om inte annat så därför att dess användare är så många fler. Ändå envisas folk med att tro att den skulle kunna användas som faktakälla. Märkligt.
Nästa korståg riktar sig mot Nationalencyklopedin. Där vet man visserligen vems fel det är när saker och ting inte stämmer, men det blir man ju bara deprimerad av. Den är i alla händelser mer än lovligt tendensiös och har kanske just därför i allmänhet väldigt nära bäst före datum.
I Wikipedia är det naturligtvis ens eget fel om felaktigheterna står kvar när man är färdig. Det känns betydligt mindre störande. Snarare erbjuder den ett slags demokratiserad möjlighet för alla att känna att de gör en insats för folkbildningen. Som universitetslärare känner man sig betydligt mera nöjd när ens studenter deltar i ett sådant arbete än när de litar blint på dess resultat.
Kommentarer