Freiwalds

Då har utrikesministern äntligen avgått. Den här gången en välmotiverad avgång uppenbart förorsakad av fel gjorda i tjänsten. Ingen Toblerone eller fullständigt lagliga men av någon anledning ovärdiga lägenhetsaffärer. Förra gången hon avgick hyste jag betydligt större sympati. Att skälla ut journalister när de ägnar sig åt att belägra ens dörr och besätta ens trappuppgång är ett ovanligt sundhetstecken som det verkar dröja länge tills vi får se igen. Den gången avgick hon dessutom från en post hon var något så när kompetent att fylla. Den här gången tycktes hon tyvärr ha befordrats till sin inkopetensnivå. Om hennes efterträdare den här gången blir lika överraskande som den förra är det heller inte mycket lönt att ens spekulera om vem det kan bli.