Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från augusti, 2011

Nordisk konferens om kulturpolitisk forskning

Jag skriver om förra veckans Nordiska konferens om kulturpolitisk forskning på Tema Kultur och Samhälles blogg Q-kontinutiteten:

"Åskilliga diskussioner har också handlat om den kulturens kommersialisering som inträder när politiker allt mer talar om kulturen i termer av kreativa näringar och upplevelseindustri; den ökande överlappningen mellan konsten och näringslivet, vars rationaliteter länge tycktes helt motsatta. Sigrid Røyseng beskrev den roll som konsten tillskrivs i diskursen om den kreativa ekonomin; föreställningen om att konsten utgör motorn i de kreativa näringarna, som i sin tur utgör motorn i näringslivet som helhet, en föreställning som visar sig bygga vidare på den om det kreativa geniet, även om detta kreativa geni här inte längre tillåts skapa konst för konstens skull utan istället ställs i ekonomins tjänst som provokatör och idéproducent."

Jesus and Yahweh

"Ett stort litterärt verk kan enligt Bloom kännas igen på dess förmåga att få läsaren att känna sig märklig till mods. Med det måttet mätt framstår den Gud som den anonyme Bibelförfattaren J kallar för Yahweh som den märkligaste och mest fascinerande litterära karaktären någonsin. Jesus and Yahweh är i första hand en läsning av Bibeln med fokus på Gud som litterär gestalt."

Denna vecka publicerar Tidningen Kulturen mina kommentarer på Harold Blooms Jesus and Yahweh: The Names Devine. Bloom är en litteraturvetare som brukar utmålas som en av de främsta försvararna för en litteraturhistoria dominerad av döda vita män (han är en av de få som fortfarande försvarar ett universellt kvalitetsbegrepp för litteratur). Hans kanske mest egensinninga förslag är dock att författaren till litteraturhistoriens kanske främsta verk är en kvinna. I den här artikeln diskuterar jag hans analys av gudsbilderna i Bibeln.

Vad som styr revolutioner

Till sommarläsningen hörde statsvetaren Theda Skocpols fascinerande States and social revolutions, en modern klassiker där hon på 1970-talet diskuterade vad som styr utgången i våldsamma samhällsomdaningar genom en jämförande analys av Franska Revolutionen, Ryska Revolutionen och KinesiskaRevolutionen.

Skocpol gjorde sig känd framförallt genom Bringing the State Back in och andra verk där hon återförde samhällsvetenskapernas uppmärksamhet till de statliga institutionernas betydelse för samhällsutvecklingen och därmed inledde den så kallade nyinstitutionalismen. I min egen forskning har jag framförallt hänvisat till hennes senare verk – t.ex. Diminished Democracy – där hon diskuterar civilsamhällets organisationsformer och deras betydelse för demokratin (detta skriver jag om t.ex. i den här understreckaren) .

I States and Social Revolutions är den centrala tesen att det som styr utgången av sociala revolutioner – i meningen våldsamma omfattande samhällsomvandlingar – inte så mycket är…

Semester och mångkultur

Nu tillbaka från semestern, eller åtminstone tillbaka i den meningen att jag nu sitter på soffan hemma och läser akademiska papers istället för att vara ute i solen eller läsa filosofi eller skönlitteratur (mer om sommarläsningen i senare poster när jag får tid).

Går igenom gamla texter och hittar bl.a. den här texten som jag skrev för några år sedan där jag försöker sammanfatta mångkulturalismens historia som ideologiskt koncept i svensk kulturpolitik. Jag beskriver bl.a. dess förhistoria i efterkrigstidens politik gentemot minoriteter (där bl.a. den finska invandringen uppfattades som tillfällig arbetskraftsinvandring) och införandet av begrepps som mångkultur och världskultur på 1990-talet.Det finns mycket att säga om Sverige som mångkulturellt land.