Akademiska synpunkter

Ägnade morgonen åt att skumma utredningen om skatteincitament för gåvor till forskning och ideell verksamhet , som kom för ett par dagar sedan. Jag behöver uppdaterad information för en europeisk jämförande studie om den ideella sektorn i olika länder. Eftersom jag gärna skulle se skatteavdrag för gåvor till både ideell verksamhet och forskning så måste man säga att rapporten är ungefär så nedslående som den kan bli utan att direkt avråda. Redan i första stycket passar utredaren på att inflika att ”Enligt direktiven har mitt uppdrag varit att presentera ett förslag även om jag skulle anse att nackdelarna överstiger fördelarna.” Senare fortsätter han med att ge begreppet ideell sektor smalast möjliga definition: ”att bedriva hjälpverksamhet bland behövande”. Utredaren verkar själv uppfatta detta som en tämligen arkaisk formulering och fortsätter med att exemplifiera med ”verksamhet med sikte på hemlösa, sjuka, handikappade, missbrukare och allmänt hjälpbehövande i Sverige och i utlande

Filosofie doktor Tobias Krantz gratuleras till posten som universitets - och forskningsminister . Pinsamt nog har jag inte läst någon av hans böcker . En person som skrivit statsvetenskapliga studier av såväl regionalpolitik som EU och demokrati kan dock tvivelsutan vara bra att ha i regeringen.

Inom moderaterna ropar nu både Niklas Wykman och Karl Sigfrid på en ny internetpolitik för att bättre kunna nu ut till ungdomarna. Visserligen håller jag med dem om nästan allt de säger, men samtidigt måste man inse att problemet är betydligt mer djupgående än så. På sikt kan det vi ser handla om att hela det etablerade partiväsendet har börjat tappa sin legitimitet. Det är talande att socialdemokraterna mobiliserade mindre än 11 % av de röstberättigade till valet till Europaparlamentet, och moderaterna mindre än 8 %. Det är inte länge sen socialdemokraterna rörde sig runt 40 % av de röstberättigade . Nu är de "nöjda" med 25 % av de röstande . Fortfarande är läget inte lika illa som för det New Labour som så tydligt inspirerade båda partierna så sent som för ett par år sedan. Det betyder inte det är bra. Piratpartiet är dock inte nödvändigtvis förklaringen till att de etablerade partierna (framförallt s och m) har förlorat ungdomsväljarnas stöd. Tvärtom kan dessa partiers b

Man ska inte ropa hej förrän björnen är skjuten. Dock finns det redan ett par saker att säga om valet ( Erixon ger då en betydligt bättre bild ). Allting tyder på att European Peoples Party (EPP) går framåt totalt sett. Även i Sverige är det borgerliga blocket större än det socialistiska. Moderaterna har däremot gjort ett val som i jämförelse med riksdagsvalet måste beskrivas som en katastrof. En eftervalsdebatt kring detta torde vara minst sagt behövlig. Innan det måste vi dock få reda på både hur personvalet har gått (och därmed vilka tendenser inom varje parti som stöds) och hur väljarströmmarna har sett ut. Stämmer det som SvT misstänker att de missnöjda moderaterna har gått till FP eller har de kanske gått till piraterna? Vilka är det egentligen som röstar på piratpartiet? Jag chansar på att de inte bara är yngre utan också bättre utbildade än genomsnittet. SvT berättar bara att det är många unga män. Den uppgiften bör piratpartiet onekligen se som ett misslyckande. Givet att kvin

De senaste veckorna har de första nittiotalisterna tagit studenten. I höst möter vi dem på universitetet. Bland årets förstagågnsväljare lär finnas åtskilliga som inte ens kommer ihåg en tid utan World Wide Web, som vuxit upp med fildelningen, och som inte var födda när muren föll. Jag kan ha varit över tjugo innan Internet blev en relevant företeelse i mitt liv. Jag har vaga minnen av att vi när jag gick i lågstadiet hade övningar där det handlade om att ta sig ned i skyddsrummet på ett ordnat sätt i händelse av krig. "Krig" innebar i den kontexten helt klart ett kärnvapenkrig mellan USA och Sovjet. Bilden av en värld ödelagd av kärnvapenkrig måste ha förmedlats till oss betydligt tidigare än så. Ändå känner jag mig inte särskilt gammal. Som kontrast kan nämnas att jag och min far förra helgen satt och bläddrade i foton som min farmor lämnat efter sig. För att sätta det hela i ett perspektiv som den politiskt intresserade kan relatera till kan nämnas att när farmor var i min

Så här inför valet råkar jag på ett par citat av den amerikanske grundlagsfadern och federalisten James Madison : "If men were angels, no government would be necessary. If angels were to govern men, neither external nore internal controuls on government would be necessary." "A popular Government, without popular information, or the means of acquiring it, is but a Prologue to Farce or Tragedy; or perhaps both. Knowledge will forever govern ignorance: And a people who mean to be their own Governors, must arm themselves with the power that knowledge gives." Det första är i stor utrsträckning vad vi måste slå vakt om just nu. Det andra inger onekligen hopp. Information är kanske tillgängligare i vår tid än någonsin. Men kunskap är information som man har tillgodogjort sig.

Nu är det snart dags att gå och rösta. Dagens länktips torde vara till en artikel i Aftonbladet (som jag hittade via Dexion ) där man får var jag uppfattar som en tämligen realistisk bild av hur det kan vara att bygga upp en starkt växande ideell rörelse idag. Typiskt nog beskriver Aftonbladet microdonationer som att "tigga pengar av medlemmarna". Jag passar också på att länka till två ypperliga inlägg på Copy Riot ( här och här ) där Rasmus Fleicher skriver om de svenska föreställningarna om röstande som en plikt och om partitillhörighet som en stabil egenskap hos den personliga identiteten. Att rösta blir inte någonting man gör. Partitillhörighet blir någonting som man är.